Landet har präglats av starka motsättningar mellan de muslimska arabiska folken i norr och de svarta grupperna i söder. Till detta kommer stora förluster i inbördeskriget i Demokratiska republiken Kongo (f d Zaire) i slutet av 90-talet och senast ca 200 000 flyktingar från det angränsande Darfurområdet i Sudan. Sudan och Tchad anklagar varandra för att stödja rebeller i Darfur respektive östra Tchad. Sitationen har dock förbättrats mellan de bådaländerna 2010-2011. Mellan mars 2009 och december 2010 hade FN en fredsstyreka i östra Tchad med uppgiftatt skydda civilbefolkningen.

Gerillaledaren från den norra delen av landet Idriss Déby grep makten i en kupp 1990. 1996 antogs en demokratisk författning och samma år valdes Déby till president. Vid valen 2006 och 2011 segrad Deby i val som bojkottades av de största oppositionspartierna. I februari 2011 genomfördes parlamentsval för första gången på 8 år. President Idriss Débys parti Patriotiska räddningsrörelsen (MPS), fick 110 av 188 platser.

Landets geografiska läge, brist på infrastruktur och politisk oro hämmar den ekonomiska utvecklingen. Ekonomin domineras av jordbruk och boskapsskötsel. Bomull är en viktig exportvara. Tchad drabbas dock ofta av torka; 2004-2005 och 2009 var svåra år med torka och gräshoppsinvasion. Svårigheter med finansieringen har gjort att utvinningen av olja i de rika Boda Basinfälten liksom arbetet med en pipeline genom Kamerun har försenats avsevärt. Regeringen har beviljats lån av Världsbanken för att prospektera oljan, men misskött ekonomin.

1990 upplöstes den fackliga centralorganisationen, men de fackliga ledarna vägrade acceptera beslutet. Tvärtemot regimens order deklarerade man sitt oberoende från stat och parti. Union des Syndicats du Tchad (UST) har cirka 50 000 medlemmar, uppdelade på 18 olika fackföreningar. Det finns idag ytterligare en centralorganisation, Confédération Libre des Travailleurs du Tchad (CLTT), med 42 000 medlemmar. Båda organisationerna är anslutna till Internationella Fackliga Samorganisationen, IFS.

1996 antogs en arbetsmarknadslag där begränsningarna för att bilda fackföreningar togs bort. Arbetsmarknadsdepartementet kan dock lägga sig i förhandlingar om kollektivavtal och kräva förändringar i avtalen. IFS sände i februari 2008 ett brev till regeringen där man uppmanar dem att kontrollera de multinationella (olje)bolagen i landet bättre och se till att fördela oljeinkomsterna rättvis och på så sätt lösa de grundläggande problemen som orsakar strider i landet. Situationen för facken vid oljebolagen har dock inte förbättrats. Ett kinesiskt oljeutvinningsbolag och flera underleverantörer vägrar att ha någon kontakt med facken. Strejker förekommer. 2010 slogs en lärarstrejk ned med motivering att den inte fanns fog för klagomålen.

Liksom i många andra afrikanska länder växer den informella sektorn dramatiskt och facket försöker organisera kooperativ dit människor kan ansluta sig. Barnarbete är utbret

Uppdaterad jan 2012
Kjell Kampe

För mer information, kontakta:
info@lotcobistand.org