Senaste prylen, billigaste mobilen, hur kommer det sig?

2007-11-29

Medan konsumenter i Europa kan köpa allt billigare elektronik, har en del gruvarbetare inte ens råd att köpa tillräckligt med mat och mediciner till sina familjer. Medan våra barn fascineras av de senaste ringsignalerna i mobilerna, råkar barn i Afrikas gruvor ut för olyckor som skulle kunna undvikas om gruvbolagen satsade pengar på säkerhet. Nu drar kampanjen Makeitfair igång som ska förbättra villkoren i elektronikbranschen.

Runt 50 000 av Katangas, Kongo-Kinshasa, 100 000 - 140 000 gruvarbetare uppskattas vara under arton år.
80 personer omkom i Zambias gruvindustri enbart under 2005.

För att förbättra villkoren i elektronikbranschen drar nu åtta organisationer i Europa igång kampanjen makeitfair. Projektet är treårigt och finansieras via Europeiska unionen. I Sverige deltar Fair Trade Center, Svenska kyrkan och Swedwatch.

Makeitfair har tagit fram två konsumentguider där du kan hitta information om bland annat problem som finns i branschen och vad du som konsument kan göra innan du köper. Dessa guider finns på svenska på Fair Trade Centers webbplats. Ytterligare information finns på kampanjens hemsida.

Rapport om de billiga batterierna i våra prylar
För att laptops, mobiltelefoner och MP3-spelare ska fungera behövs laddningsbara batterier som oftast innehåller metallen kobolt. En stor del av kobolten kommer från gruvföretag i Zambia och Kongo-Kinshasa, där arbetsförhållandena är undermåliga och miljöförstöringen utbredd. SwedWatch visar i en undersökning att inget av marknadens 20 ledande konsumentelektronikföretag har arbetat med dessa frågor i någon nämnvärd utsträckning. Kina som på senare år har blivit en av de främsta producenter av laddningsbara batterier för elektronik importerar 90 procent av kobolten från Afrika, nästan uteslutande från Zambia och Kongo. SwedWatchs rapport visar att en betydande andel av den kobolt som används i batterier för konsumentelektronik direkt kan kopplas till gruvföretag i såväl Kongo-Kinshasa som Zambia. Gruvbolagen, som regeringarna varken har resurser eller vilja att kontrollera, har undermåliga arbetsförhållanden.

Oacceptabla arbetsförhållanden
Trots det höga metallpriset täcker inte en gruvarbetarlön de grundläggande behoven. Detta gäller särskilt de inhyrda och tillfälligt anställda arbetarna, vilka ökar i antal när bolagen försöker sänka produktionskostnaderna. I Zambia är nästan hälften av alla gruvarbetare inhyrda. I genomsnitt tjänar de bara hälften så mycket som de som anställs direkt av gruvföretagen.
Hälso- och säkerhetsaspekter prioriteras sällan.

I Katangaprovinsen i Kongo-Kinshasa arbetar småskaliga gruvarbetare ofta helt utan skyddskläder. Barn och ungdomar i åldern 7 till 18 år riskerar sina liv i gruvschakten. De utsätts för mineraldamm som orsakar lungsjukdomar och ögonirritationer. Fackliga representanter uppger att den tillfälliga arbetskraften inte får tillräcklig säkerhetsutbildning och genomgår inte heller samma säkerhetskontroller som fastanställda.

Fackliga rättigheter
I de fall då fackföreningar tillåts på arbetsplatsen begränsas deras möjlighet att verka fritt. Generellt sett är fackföreningarna i Katanga ofta svaga och saknar förmåga att driva igenom verkliga förändringar. I Zambia däremot har fackliga framgångar lett till lönehöjningar och minskat antal inhyrda arbetare under det senaste året.

Miljö- och hälsoproblem i Kopparbältet
All gruvdrift påverkar miljön i någon utsträckning. Detta märks också i det så kallade Kopparbältet, som sträcker sig över Zambia och Kongo-Kinshasa. Studier som finansierats av Världsbanken visar att vissa koboltproducerande företag leder ut sitt avfall direkt i flodsystemen. Bönder berättar om förlorade försörjningsmöjligheter och förorenade vattendrag. Luftföroreningarna skadar både arbetarnas och lokalbefolkningens hälsa.

En nyligen publicerad studie tyder på att det finns en koppling mellan smältverkens utsläpp och förhöjda blynivåer i barns blod i Zambia. I Katanga oroas många av eventuella bieffekter av det radioaktiva uranet som koboltmalmen ibland innehåller. SwedWatch konstaterar att det finns ett akut behov av information och hälsostudier i Zambias och Kongo-Kinshasa gruvregioner.

Vad kan elektronikföretagen göra?
Konsumentelektronikföretag, som Sony Ericsson, Nintendo, Nokia, Apple och Dell, kan bidra till förbättringar genom att inkludera metallutvinningen i sitt leverantörsarbete.

SwedWatch betonar att man inte föreslår att företag ska sluta handla med metalleverantörer i dessa länder, eftersom det bara skapar arbetslöshet. Istället bör företagen försöka påverka leverantörerna, gärna tillsammans med andra elektronikföretag. Enligt OECD:s riktlinjer för multinationella företag bör företag uppmuntra sina leverantörer att respektera mänskliga rättigheter och skydda miljön. FN:s etikinitiativ Global Compact slår fast att företag måste vara fullt medvetna om eventuella människorättsproblem neråt i leverantörskedjan. De marknadsledande konsumentelektronikföretag som denna rapport riktar sig till lever inte upp till dessa krav. SwedWatchs rapport visar dock att de skulle kunna bidra till en förändring om de började välja och därmed gynna de gruvföretag som tar hänsyn till etik och miljö.

Läs hela Swedwatchs rapport: "Oacceptabla förhållanden bakom vår mobila värld".

Se även:
www.fairtradecenter.se
www.makeitfair.org

Alexandra Iriarte