En utskrift från www.lotcobistand.org
Utskriven 2008-09-07 klockan 15:09
LO-TCO Biståndsnämnd logo

Rwanda

Rwanda blev självständigt 1962. Inbördeskriget i mitten av 1990-talet resulterade i folkmord och en enorm flyktingström. Det tättbefolkade landet saknar naturtillgångar. Ekonomin som har börjat återhämta sig efter inbördeskriget är baserad på jordbruk. Situationen för facket är mycket oklar.

Statsskick: Republik, enhetsstat
Yta: 26 338 km²
Huvudstad: Kigali, 800 000 invånare
Invånare: 9,2 miljoner
Språk: Officiella språk är kinyarwanda, franska och engelska
Religion: Majoriteten är kristna. Afrikanska religioner och Islam (sunni)
BNP/invånare: 260 US$
Human Development Index:
Rangordning 2005: 161, Värde: 0,452
Rangordning 2003: 159, Värde: 0,431
Grundläggande ILO-konventioner som ratificerats: 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138, 182 (samtliga)
Fackliga centralorganisationer: Centrale Syndicale des Travailleurs du Rwanda (CESTRAR)[/url] och
Congrès du Travail et de la Fraternité au Rwanda (COTRAF)

Rwanda är Afrikas tätast befolkade land med 8½ miljon invånare på 26 000 kvadratkilometer (ungefär lika stort som Värmland). Cirka 85% av landets befolkning tillhör bantufolket hutu medan 14% utgörs av tutsi. Det finns även en liten rest av Rwandas ursprungsbefolkning, pygméfolket twa.

Personer från tutsiminoriteten har utgjort landets elit och styrde landet som ett kungadöme från 1500-talet. På 1950-talet bildade först hutuerna och senare tutsierna politiska partier.

Från 1920 blev Rwanda en del av NF-mandatet Ruanda-Urundi som administrerades av Belgien. Belgarna styrde Rwanda genom tutsierna medan hutuerna förtrycktes. 1959 utbröt ett uppror bland hutuerna mot diskrimineringen och många tusen tutsier dödades.

1995 mördades både Rwandas och Burundis president i ett flygplansattentat. Efter morden exploderade hela Rwanda. Hutumilisen startade en oförsonlig jakt på tutsier, som anklagades för attentatet. Grymheterna kostade över en miljon människor livet. Mer än tre miljoner invånare flydde till Zaire, Tanzania och Uganda.

Enligt FN:s flyktingkommissariat återvände nära 1,3 miljoner hutus till Rwanda 1996 och 1997. Ett relativt lugn råder nu och 2003 kunde såväl president- som parlamentsval hållas. Paul Kagame valdes till president och Rwandas patriotiska front, RPF (den gerillarörelse som segrade i inbördeskriget) befäste sin maktställning i parlamentsvalen.

FN har inrättat en internationell brottsdomstol för Rwanda i Arusha (Tanzania). Domstolen ska fungera till 2008. Ett försök pågår också med traditionella domstolar på lokal nivå för att påskynda rättsprocessen mot de 115 000 människor som är fängslade, misstänkta för delaktighet i folkmorden.

Jordbruket sysselsätter omkring 90 procent av befolkningen. Landet har få naturtillgångar och en mycket liten industrisektor. Folkmordet 1994 gjorde också att ekonomin kollapsade. Landets ekonomi har dock återhämtat sig oväntat snabbt, inflationen är under kontroll. Ett privatiseringsprogram håller på att genomföras. 2005 beviljade Världsbanken och IMF Rwanda avskrivning av delar av landets skulder. 2006 ansökte Rwanda om medlemskap i Samväldet, delvis som ett steg att fjärma sig från den gamla kolonialmakten Frankrike.

Det är ännu svårt att bedriva någon reguljär facklig verksamhet i Rwanda även om situationen förbättrats; de flesta nu har rätt att tillhöra en fackförening (statstjänstemän undantagna) och det pågår en konstruktiv dialog mellan regeringen och den fackliga centralorganisationen, Centrale Syndicale des Travailleurs du Rwanda, CESTRAR.

Organisationen är med sina 72 000 medlemmar landets största centralorganisation och ansluten till ITUC. CESTRAR är mest verksam i Kigali. Delar av ledningen lever i landsflykt. Det finns ytterligare 3 centralorganisationer varav en, Congrès du Travail et de la Fraternité au Rwanda, COTRAF med 4 700 medlemmar är ansluten till ITUC. Barnarbete är vanligt förekommande. Utbildningsinsatser planeras i Rwanda för att få facket på fötter igen.

Uppdaterad januari 2008
Kjell Kampe

För mer information, kontakta regionansvarig:
solveig.wickman@lotcobistand.org


LO-TCO Biståndsnämnd
Upplandsgatan 3
111 23 Stockholm
Tel: 08-796 28 80
Fax: 08-24 97 94
E-post: info@lotcobistand.org