Moçambique

Moçambique som vann sin självständighet från Portugal 1975 är ett av jordens fattigaste länder. Inbördeskrig och naturkatastrofer har därefter försvårat utvecklingen. Det finns två fackliga centralorganisationer. Den största, OTM, var tidigare en del av befrielserörelsen men är nu mer självständig.

Vid självständigheten 1975 bildade befrielserörelsen FRELIMO regering. Socialistiskt inspirerade reformer skulle ge folket utbildning, hälsovård, folkstyre och ekonomisk utveckling. På några år uppnåddes också goda resultat, men kriget på 1980-talet när Renamogerillan (RNM), understödd av Sydafrika, trappade upp sina attacker ödelade landet och kostade över en miljon människoliv. Därtill kom flera år av svår torka.

Vid självständigheten var 92% befolkningen analfabeter. Trots att den siffran sjunkit hör befolkningen fortfarande till den minst utbildade i världen. Endast en tredjedel av statstjänstemännen har någon form av högre utbildning.

Sedan 1990 råder fred i landet. RNM. Vid presidentvalet 2004 segrade Frelimos kandidat Armando Guebaza med 64 procent av rösterna, medan Renamos kandidat Afonso Dhlakama fick 32%. RNM har vid alla val anklagat regeringen för valfusk och långa tider bojkottat parlamentet.

Målet för den ekonomiska utvecklingen är främst att få in utländskt kapital för att bygga upp infrastrukturen och utbilda arbetskraften. Omfattande privatiseringar och avregleringar genomförs. Stora satsningar görs också för att få igång jordbruket. 2005 beviljades Moçambique avskrivning av delar av sina skulder av IMF och Världsbanken.

Efter självständigheten 1975 växte så kallade produktionsråd fram direkt på arbetsplatserna. Det var dessa råd som under början av 1980-talet tog initiativ till bildandet av centralorganisationen OTM, Organização dos Trabalhadores de Moçambique.

1990 förklarade sig OTM partipolitiskt obundet. Strejkrätten är inskriven i konstitutionen och i praktiken tillåten sedan 1991. OTM är starkt centraliserat med ett stort förbundskansli i Maputo, medan resurserna ute i landet är mycket små. OTM är medlem i ITUC och OATUU.

OTM har 15 medlemsförbund med sammantaget omkring 100 000 medlemmar huvudsakligen organiserade i enligt industriförbundsprincipen. Det finns också några självständiga yrkesförbund bl a lärarförbundet och journalistförbundet. Båda dessa förbund har emellertid goda relationer med OTM. 1998 bildades ytterligare en centralorganisation – Confederation of Free and Independent Trade Unions of Moçambique – av tre förbund inom sektorerna transport, hotell och byggnad.

De fackliga rättigheterna är lagstadgade men arbetsgivare som bryter mot lagen eller kollektivavtal riskerar sällan påföljder. Viss kontroll sker dock; arbetsmarknads-departementet stängde t ex en konstgödselfabrik i december 2007 p g a obefintlig skyddsutrustning för arbetarna. Strejkrätten är begränsad genom att många arbeten är undantagna från rätten att strejka, men strejker förekommer ofta. Försening av löneutbetalningar är vanligt. De finns också inskränkningar i de offentliganställdas rätt att organisera sig som trots löften till ILO 2005 att de bestämmelserna ska ses över inte har åtgärdats.

Uppdaterad januari 2008
Kjell Kampe

För mer information, kontakta regionansvarig:
solveig.wickman@lotcobistand.org