Mauritius
Ögruppen öster om Madagaskar uppnådde sin självständighet från Storbritannien 1968. Ca 2/3 av befolkningen har indiskt ursprung. Mauritius är en stabil flerpartidemokrati. BNP per capita är en av de högsta i Afrika. Det finns ett flertal fackliga centralorganisationer.
Ögruppen upptäcktes av portugiserna 1505, övertogs av Nederländerna, sedan Frankrike och blev till slut en brittisk koloni. 1968 blev Mauritius en självständig medlem i det brittiska samväldet. 1992 blev landet republik med flerpartisystem. Två rätt likartade politiska block strider om makten. Vid valet i juli 2005 segrade "den sociala alliansen" (Alliance Sociale) där bl a Labourpartiet och de gröna ingår. Parlamentet utser premiärminister och president.
I slutet av 80-talet var Mauritius ekonomi ensidigt baserad på sockerproduktion, men sedan dess har landet haft en tillväxt på nära sex procent per år. Den ekonomiska basen har vidgats i och med att textilindustrin och turismen utvecklats under 90-talet. Mauritius har nu en av de högsta BNP per capita i Afrika. Utländska investeringar sker i stor omfattning i de ekonomiska frizonerna.
På Mauritius finns mer än 350 fackförbund med sammanlagt omkring 125 000 medlemmar. Många förbund är mycket små. Det räcker att sju personer vill bilda ett förbund för att kunna bli registrerat hos myndigheterna som sedan har rätt att kontrollera förbundets verksamhet. 31 % av arbetskraften är fackligt organiserad, men inom frihandelszonerna endast 12,5%, beroende på att facket ofta nekas tillträde dit. Frihandelszonerna omfattar främst textil- och sockerindustrierna.
Det finns sju fackliga centralorganisationer i landet. Den största är National Trade Unions Confederation, NTUC med 59 000. Den och ytterligare två - Mauritius Labour Congress, MLC med 30 000 medlemmar och Mauritius Trade Union Congress, MTUC med 25 000 – anslöts till ITUC i november 2006. De är också anslutna till OATUU.
Strejkrätten är lagstadgad, men i praktiken leder alla konflikter till obligatorisk medling och regeringen har rätt att gå in och avgöra en tvist. Regeringen fastställer också minimilöner som i realiteten också blir norm för den faktiska lönenivån och det är svårt att ansluta sig fackligt för migrantarbetare och de som är verksamma i de ekonomiska frizonerna. Även om de fackliga rättigheterna efter afrikanska mått är väl respekterade kan de komma att begränsas om ett nytt lagförslag går igenom. Beklädnadsfacket startade i december 2007 en kampanj för att få internationella påtryckningar för att stoppa lagförslaget.
Uppdaterad januari 2008
Kjell Kampe
För mer information, kontakta regionansvarig:
solveig.wickman@lotcobistand.org
|
LO-TCO Biståndsnämnd Upplandsgatan 3 111 23 Stockholm |
Tel: 08-796 28 80 Fax: 08-24 97 94 |
E-post: info@lotcobistand.org |