Liberia

Liberia har aldrig varit koloniserat. Landet är rikt på naturtillgångar men inbördeskriget på 90-talet har ödelagt ekonomin. Fackföreningsrörelsen har börjat hämta sig efter kriget. Det finns två fackliga centralorganisationer, Congress of national Trade Unions of Liberia, CONATUL och Liberian Federation of Labor Unions, LFLU.

Staten Liberia grundades 1847 av befriade slavar som återvände från USA. Liberia har traditionellt haft starka band med USA, bl.a. har den amerikanska dollarn utgjort landets valuta. Ättlingarna till de frigivna slavarna har utgjort en härskande överklass och motsättningar mellan dem och andra folk i Liberia har alltid varit svåra.

Under president Tubmans långa tid vid makten (1943–71) utvecklades en mycket liberal ekonomi. Det ledde bl a till att landet fick en av världens största handelsflottor ("segla under Liberiaflagg") och till etableringen av LAMCO, det svensk-amerikansk-liberianska gruvbolaget. När malmtillgångarna tog slut på 80-talet drog sig LAMCO ur Liberia.

1989 utbröt ett inbördeskrig som pågick fram till 1996 då ett fredsavtal undertecknades. I juli 1997 kunde val hållas där rebellledaren Charles Taylor fick 75% av rösterna i val som internationella valövervakare bedömde som fria och rättvisa. 2003 tog striderna ny fart och ytterligare en rebellrörelse MODEL (Movement for Democracy in Liberia) såg dagens ljus. I augusti tvingades president Charles Taylor lämna makten. En vecka senare kunde en fredsuppgörelse slutas. FN:s fredsbevarande styrka i landet (UNMIL) genomförde under 2004 ett avväpningsprogram. Efter många turer kunde Taylor slutligen ställas inför rätta i januari 2008 i Haag för brott mot mänskligheten under kriget.

Efter en tvåårig övergångsperiod hölls presidentval den 11 oktober 2005. I valet segrade Ellen Johnson-Sirleaf, som tidigare arbetat för Världsbanken. Hon är den första kvinna som blivit vald till president i Afrika. I januari 2006 lyfte EU sanktionerna mot landet. Vapenembargo kvarstår dock. En sannings- och försoningskommission har tillsatts som till 2008 ska utreda de brott som begicks under inbördeskrigen. Två år efter valen har situationen i Liberia stabiliserats.

Liberia är rikt på naturtillgångar med skog, guld, järnmalm, diamanter och gummi. Innan inbördeskriget bröt ut hade landet överskott i sin handelsbalans, men ekonomin är utslagen efter det långdragna inbördeskriget.

Det finns två centralorganisationer i landet, Congress of national Trade Unions of Liberia med 25 000 medlemmar och LFLU, Liberian Federation of Labor Unions, med 17 000 medlemmar i 10 förbund. Båda är anslutna till ITUC.

Också den fackliga verksamheten håller på att återgå till ett normalt liv. Lantarbetarförbundet är det bäst organiserade och mest aktiva facket. Kollektivavtal finns för vissa grupper. I december 2007 vann facket på Firestone – världens största gummiplantage en betydande seger då företaget av Högsta domstolen tvingades erkänna de valdra representanterna och inleda förhandlingar.

Liberia har ratificerat ILO:s konvention 182 mot de värsta formerna av barnarbete. Facken har i januari 2006 skärpt sina krav på bl a förbättringar i ’Labor Law’ och att regering ska se till att de värsta formerna av barnarbete verkligen elimineras. 2006 ratificerade också Liberia ILO:s konvention om arbete till sjöss.

Uppdaterad januari 2008
Kjell Kampe

För mer information, kontakta regionansvarig:
solveig.wickman@lotcobistand.org