En utskrift från www.lotcobistand.org
Utskriven 2008-07-06 klockan 05:07
LO-TCO Biståndsnämnd logo

Ghana

Ghana är idag en flerpartidemokrati med en relativt stabil ekonomi. Den fackliga rörelsen i Ghana har traditionellt en mycket stark position. Under många år var Ghana Trade Union Congress, GTUC nära lierat med den politiska makten men står nu ofta i skarp opposition mot regimen.

Statsskick: Republik, enhetsstat
Yta: 238 537 kmē
Huvudstad: Accra, 2,1 miljoner invånare
Invånare: 22,6 miljoner
Språk: engelska officiellt språk,
Religion: 2/3 kristna, 20% traditionella afrikanska religioner, 15% muslimer
BNP/invånare: 527 US$
Human Development Index:
Rangordning 2005: 135, Värde: 0553
Rangordning 2003: 131, Värde: 0568
Grundläggande ILO-konventioner som ratificerats: 29, 87, 98, 100, 105, 111, 182. Ej 138 (barnarbete)
Fackliga centralorganisationer:
Ghana Trade Union Congress (GTUC) och
Ghana Federation of Labour (GFL)

Den 6 mars 1957 var en historisk dag för hela Afrika. Då vann den brittiska kolonin Guldkusten som första koloni i Afrika sin självständighet och tog namnet Ghana. Befrielsekampen hade letts av den karismatiske ledaren Kwame Nkrumah, som blev landets första president. Landet satsade under hans tid mycket på panafrikansk politik och utbildning vilket lett till att utbildningsnivån är jämförelsevis hög.

Ekonomin missköttes dock och 1966 grep militären makten. Det har sedan varit omväxlande civilt och militärt styre, men sedan början av 1990-talet har landet successivt demokratiserats. 1992 hölls allmänna val som vanns av den sittande militäre ledaren John Jerry Rawlings, som också vann också valet 1996. Vid valen 2000 då Rawlings enligt konstitutionen inte längre kunde ställa upp, vann oppositionens kandidat John Agyekum Kufuor i ett jämnt val. Det var ett av de första valen i Afrika sedan demokratiserings-processen inletts som lett till ett maktskifte på demokratisk väg. Kufuor segrade också i valet i december 2004. Han var också Afrikanska unionens ordförande 2007.

Jämfört med många andra afrikanska stater är ekonomin god. Exploateringen av landets naturtillgångar kakao, skog, guld, industridiamanter och mineraler har lett till betydande exportintäkter som har använts för investeringar i landets infrastruktur. Efter påtryckningar från Världsbanken och IMF har landet genomfört omfattande strukturanpassningar, bland annat har över 100 statliga företag avvecklats eller privatiserats.

Det finns en stark facklig tradition i Ghana. De fackliga organisationerna står ofta i centrum i samhällsdebatten. De flesta fackliga organisationer finns samlade i GTUC, Ghana Trade Union Congress. Länge var GTUC nära lierad med den politiska makten, men står idag ofta i skarp opposition mot regeringen. Lärarförbundet som är landets största fackförbund står av historiska skäl utanför centralorganisationen.

Efter J. J. Rawlings första statskupp 1981 intervenerade staten och avsatte ledare och avskedade anställda inom GTUC. Först 1984 kunde GTUC agera fritt igen och i demokratisk ordning utse en ny styrelse. GTUC och Ghana Employers Association (GEA) arbetar gemensamt sedan 2001 i ett uppmärksammat projekt för att motverka hiv/aids.

Facket har länge haft en mycket hög organisationsgrad. Under slutet av 1980-talet och början av 90-talet spelade facket en aktiv roll i Ghanas demokratisering. En nyliberal arbetsmarknadslag som antogs 2004 försvårar lagliga strejker och friheten för vem som helst att bilda en fackförening utgör ett hot mot TUC:s enhet. Sommaren 2004 beslöt det största förbundet Industrial and Commercial Workers Union att lämna TUC. En ny centralorganisation Ghana Federation of labour har också bildats. Både Ghana TUC med 275 000 medlemmar och GFL med 10 545 medlemmar är anslutna till ITUC.
Även i Ghana har det fackliga klimatet hårdnat och fackiga aktioner har bemötts med våld från polisen vid flera tillfällen. Det förekommer också att anställda hindras från att organisera sig fackligt.

AFRO, ITUC:s afrikanska regionala organisation bildades i Accra i november 2007. TUC:s generalsekreterare har utsetts till generalsekreterare i AFRO.

Uppdaterad januari 2008
Kjell Kampe

För mer information, kontakta regionansvarig:
solveig.wickman@lotcobistand.org


LO-TCO Biståndsnämnd
Upplandsgatan 3
111 23 Stockholm
Tel: 08-796 28 80
Fax: 08-24 97 94
E-post: info@lotcobistand.org