En utskrift från www.lotcobistand.org
Utskriven 2008-07-04 klockan 19:07
LO-TCO Biståndsnämnd logo

Östtimor

Östtimor är det fattigaste landet i världen utanför Afrika. För den fortsatta utvecklingen är landet starkt beroende av internationellt stöd. Sverige är en av flera viktiga biståndsgivare. Östtimors president och hjälte från självständighetskampen, Xanana Gusmaġ, har vid flera tillfällen besökt Sverige.

Statsskick: republik
Yta: 15 000 km²
Huvudstad: Dili
Invånare: en miljon
Språk: tetum och portugisiska är officiella språk, därutöver talas bhasa (indonesiska) och flera minoritetsspråk
Religion: 90% av befolkningen är katoliker, därutöver finns muslimer, buddister, hinduister med flera
BNP/invånare: 2 000 US$
Human Development Index: Rangordning: 150, index: 0,514
Grundläggande ILO-konventioner som ratificerats: inga
Fackliga centralorganisationer: Konfederasaun Sindicatu Timor Lorosa’a (KSTL)

Östtimor är det fattigaste landet i världen utanför Afrika. För den fortsatta utvecklingen är landet starkt beroende av internationellt stöd. Sverige är en av flera viktiga biståndsgivare. Östtimors president och hjälte från självständighetskampen, Xanana Gusmaġ, har vid flera tillfällen besökt Sverige.

Östtimor blev en portugisisk koloni under 1600-talet, medan de kringliggande Indonesien kolonialiserades av Holland. Efter den portugisiska diktaturens fall förklarade sig Östtimor självständigt 1975, men landet invaderades och införlivades i Indonesien. Efter framväxten av en stark självständighetsrörelse och efter internationella påtryckningar arrangerades 1999 en folkomröstning i Östtimor om landets framtid. Över 78 procent av medborgarna röstade för självständighet. Fraktioner inom den indonesiska militären vägrade dock att godta valresultatet och försökte att med våld slå ner självständighetsrörelsen. Först efter ingripande av FN kunde Östtimor 2002 bli en självständig stat.

Östtimor står inför stora utmaningar. Den bristfälliga infrastruktur som byggdes upp av de portugisiska kolonisatörerna förstördes till stor del av de indonesiska trupperna åren före självständigheten. Det råder en stor brist på utbildade människor. Universiteten är få och många högutbildade östtimoreser har lämnat landet och flyttat till Indonesien, Australien och Portugal.

Förhoppningarna om en framtida ekonomisk tillväxt är knutna till tillgångarna på olja och gas i havet utanför Östtimors kust.

2001 bildades den östtimoresiska fackföreningsrörelsen Konfederasaum Sindicatu Timor Lorosa’e (KSTL). KSTL har snabbt utvecklats till en stark och självständig organisation. I den inledande fasen fick KSTL ett omfattande stöd från den australiska fackföreningsrörelsen.

Redan före bildandet av KSTL fanns självständiga fackförbund för lärare och sjuksköterskor. Dessa ingår idag i KSTL. Däröver finns nybildade förbund för transportarbetare, sjömän, byggnadsarbetare, handelsanställda, lantarbetare, offentliganställda och säkerhetsvakter.

Kunskaperna i landet om internationellt erkända fackliga rättigheter är dåliga. Östtimor har ännu inte ratificerat någon av ILO:s kärnkonventioner. En myndighet med ansvar för arbetsmarknaden har dock inrättats och parlamentet har beslutat om en lagstadgad minimilön.

Arbetslösheten i Östtimor är omkring 20 procent. Den kan komma att öka ytterligare i takt med att FN-personalen lämnar landet, fler östtimoreser arbetar åt FN. Den största delen av arbetskraften återfinns emellertid inom jordbruket.

Uppdaterad februari 2008
Mats Wingborg

För mer information kontakta regionansvarig:
monica.hallberg@lotcobistand.org


LO-TCO Biståndsnämnd
Upplandsgatan 3
111 23 Stockholm
Tel: 08-796 28 80
Fax: 08-24 97 94
E-post: info@lotcobistand.org