Kroatien

Kroatiens självständighet blev en startpunkt för kriget på Balkan. Efter krigsslutet har demokratin i landet stärkts. Den ekonomiska utvecklingen har också varit bättre än Balkan i stort.

I maj 1991 röstade 94 procent av Kroatiens befolkning ja till kravet om självständighet. Självständighetsförklaringen följdes av ett inbördeskrig mellan den federala jugoslaviska armén och kroatiska styrkor. Under slutet av 1991 erkändes Kroatien av Tyskland och några månader senare av övriga EU-länder.

Under slutet av sommaren 1995 gick kroatiska styrkor till angrepp mot det största serbdominerade området i Kroatien – det egentliga Krajina. 50 000 serber flydde och det kroatiska styrkorna gjorde sig skyldiga till grova övergrepp av de mänskliga rättigheterna.

Den kroatiske ledaren Franjo Tudjman mötte successivt ett allt starkare inre motstånd. I februari 1998 deltog tiotusentals människor, däribland många fackliga företrädare, i stora demonstrationer mot Tudjman. Tudjmans hälsa blev allt sämre och han avled i slutet av 1999.

Hela 1990-talet hade Kraotiens politik att dominerats av Tudjman och hans parti Kroatiska demokratiska unionen (HDZ). Efter valet 2000 tvingades till sist det nationalistiska HDZ att gå i opposition. Dominerande politiska krafter är idag det socialdemokratiska partiet, det kroatiska blocket och kristdemokratiska partiet.

Fackföreningsrörelsen

Landsorganisationen HUS-HRVATSKA är en direkt fortsättning på den tidigare kommunistiska fackföreningsrörelsen och stödjer öppet regeringspartiet HDZ. Därutöver finns flera nybildade organisationer. Störst är den "autonoma" fackföreningsrörelsen UATUC (Autonomous Trade Unions of Croatia), tillika den enda organisation i landet som tillhör den internationella fackliga rörelsen ITUC (International Trade Union Confederation). UATUC är även medlem av Europafacket EFS.

Två andra organisationer är CITUC (Confederation of Independent Trade Unions of Croatia) och CUTU (Croatian Union of Trade Unions). De oberoende fackliga organisationerna samarbetar inom ramen för CTUB (Croatian Trade Union Bloc). Ett mål är att stärka Kroatiens kontakter med omvärlden. Därigenom hoppas fackföreningsrörelsen kunna bidra till efterlevnaden av grundläggande mänskliga rättigheter.

UATUC redovisar att man har drygt 200 000 medlemmar. Medlemsantalet i övriga fackliga rörelser är inte känt.

Strejkrätten är erkänd, men begränsad. Anställda i statsförvaltningen och offentlig service får inte strejka. Strejker kan bara genomföras när ett kollektivavtal löper ut eller under särskilda omständigheter som fastställs i avtalen.

Nedläggningen av konkursmässiga metallindustrier har skapat starka konflikter. I flera fall har gamla statliga industrier lagts ner samtidigt som de anställda inte fått ut sina sista månadslöner.

Mats Wingborg, mars 2007