LO-TCO Biståndsnämnd

För att försöka komma till rätta med det osäkra läge som råder inom byggsektorn bland utländska arbetare har Byggnads anställt personer som själva har erfarenhet av att komma till Sverige som byggjobbare. Gints Kaplers är en av dem; en före detta snickare från Lettland som numera jobbar med uppsökande verksamhet på byggarbetsplatser. På ett lunchmöte arrangerat av LO-TCO Biståndsnämnd berättar han om hur han idag informerar om fackets arbete och de regler och rättigheter som gäller på den svenska arbetsmarknaden.

Hans första möte med byggsvängen i Sverige var allt annat än den trygghet som många associerar med den svenska arbetsmarknaden:
– Jag kom hit för ett par år sedan för att jobba för en svensk firma i Örebro. När jag och de andra från Lettland skulle börja ombads vi att skriva på ett papper som enligt företaget var något sorts tillstånd. Jag trodde själv det var ett anställningsbevis. Men när jag började misstänka att allt inte stod rätt till och kontaktade myndigheterna i Sverige fick jag vet vad det var – ett F-skattebevis.

Gents och hans jobbarkompisar hade alla lurats att tro att de var anställda. På så sätt slapp företaget betala in avgifter till staten. I stället var de alla egenföretagare med eget ansvar att betala in skatt.
– När jag insåg att jag var egenföretagare visade det sig att jag bara skulle ha tjugo kronor kvar i timmen efter att alla avgifter och skatter var betalda. Då kunde jag lika gärna ha stannat kvar i Lettland och jobbat för nästan det dubbla.

Efter Gents avslöjande tvingades bolaget betala en halv miljon i moms. Men Gents fick sparken, och personerna i bolaget har efter konkurs dragit i gång en liknande verksamhet i ett nytt bolag. Gents tar upp att de dagliga arbetsförhållanden knappast var de som svenska byggjobbare är vana vid.

– Vi jobbade mellan 10-14 timmar per dag, inklusive helger, för 60 kronor timmen och bodde inträngda i små lägenheter som företaget fixat. Vi fick ingen övertid, ingen semesterersättning, ingen sjukpenning, ingen A-kassa och hade ingen olycksfallsförsäkring. Det sista påstod företaget visserligen att vi hade, men när en kille skadade armen kom det fram att så inte var fallet, och han fick gå med motiveringen att man ”inte hade plats för invalider på bygget”.

Själv menar Gents att han hade tur som då sökte och fick kontakt med det svenska byggfacket. De hjälpte honom med boende och att söka jobb, vilket ledde till att han fick ett arbete på ett seriöst svenskt byggföretag.
Utöver svenska byggföretag som bedriver oseriös verksamhet finns det flera utländska företag i landet som fifflar, menade Gents.

– Kontrollen över dessa bolag är väldigt dålig. Man utfärdar en massa F-skatt sedlar i Sverige till utländska aktörer men har ingen aning om hur många firmor eller arbetare knutna till dem som finns i landet. De kan vara verksamma här över ett år och ändå inte betala skatt i Sverige, vilket lagen säger, då ingen har uppsyn över dem.

Gents menade också att dessa firmor inte drar sig för att ljuga fack och beställare i ansiktet.
– De kan påstå att de betalar enligt avtalet eller mer på papperet, men det finns ingen insyn i om det verkligen är den lönen som betalas ut. Mycket tyder på att man ofta betalar ut en helt annan summa i hemlandet.

Informationsutbytet mellan skattemyndigheterna i Sverige och de länder de här firmorna kommer ifrån är bristfällig, sade Gents, vilket gör att de kan agera ganska riskfritt. En samordning mellan de europeiska skatteverken skulle betyda mycket för att städa upp i byggbranschen. Det skulle försvåra för utländska företag att dölja insyn i företagets ekonomi och eventuella brott följer lokala regler och avtal, hävdade han.

Gents ställningstagande för utländska byggjobbares rättigheter i Sverige har inte direkt fått någon positiv respons i hans gamla hemland. Lettiska medierna har exempelvis utmålat honom som en person som lever gratis på det svenska fackets bekostnad och bidragit till att lettiska byggjobbare körs ut ur Sverige. Det lettiska byggförbundet har hittills inte heller visat något större intresse för hans fackliga verksamhet. Ändå menar Gents att det är viktigt att både engagera sig i frågan i Sverige och i de hemländer som byggjobbarna kommer ifrån och han hoppas att samarbetet mellan ländernas fackföreningarna på sikt blir mer effektivt.

– Många av dem jag träffar börjar fundera över det här efter att man förklarat vilka risker deras osäkra anställningstillstånd innebär för dem själva. Om de skulle få den sanna bilden av vad byggfacket kan göra för dem tror jag det skulle bli ett stort tryck på att skapa fackföreningar med samma ambitioner som de i Sverige.

Samtidigt måste det svenska facket inse att den rådande utvecklingen också är ett allvarligt hot mot tryggheten på hela den svenska arbetsmarknaden inom byggsektorn, menade Gents.
– Stora respekterade svenska byggbolag tar i allt större utsträckning in utländska underentreprenörer, då de är billigare än de svenska. De som inte vill tvingas till det för att klara sig i konkurrensen. Och där finns som sagt ingen kontroll över att dessa bolag sköter sig. Att ett stort svenskt företag ansvarar för ett bygge är alltså ingen garanti för att slippa oegentligheter. Om vi inte lyckas vända den här trenden ser framtiden mörk ut: fackanslutna byggjobbare i Sverige kommer att konkurreras ut och till slut överge facket då fackliga krav på rättvisa blir liktydigt med arbetslöshet, varnade han.

LO-TCO Biståndsnämnd