Ögruppen upptäcktes av portugiserna 1505, övertogs av Nederländerna, sedan Frankrike och blev till slut en brittisk koloni. 1968 blev Mauritius en självständig medlem i det brittiska samväldet. 1992 blev landet republik med flerpartisystem. Två rätt likartade politiska block strider om makten. Vid valet i 2010 segrade "Framtidsalliansen" där bl.a. Labourpartiet och de gröna ingår. Parlamentet utser premiärminister och president. I september 2008 utsågs Anerood Jugnauth till president för ytterligare en treårsperiod.

I slutet av 80-talet var Mauritius ekonomi ensidigt baserad på sockerproduktion, men sedan dess har landet haft en tillväxt på nära sex procent per år. Den ekonomiska basen har vidgats i och med att textilindustrin och turismen utvecklats under 90-talet. Mauritius har nu en av de högsta BNP per capita i Afrika. Utländska investeringar sker i stor omfattning i de ekonomiska frizonerna.

På Mauritius finns mer än 350 fackförbund med sammanlagt omkring 125 000 medlemmar. Många förbund är mycket små. Det räcker att sju personer vill bilda ett förbund för att kunna bli registrerat hos myndigheterna som sedan har rätt att kontrollera förbundets verksamhet. 31 % av arbetskraften är fackligt organiserad, men inom frihandelszonerna endast 12,5 %, beroende på att facket ofta nekas tillträde dit. Frihandelszonerna omfattar främst textil- och sockerindustrierna.

Det finns sju fackliga centralorganisationer i landet. Den största är National Trade Unions Confederation, NTUC med 40 000. Den och ytterligare två - Mauritius Labour Congress, MLC med 30 000 medlemmar och Mauritius Trade Union Congress, MTUC med 20 600 – anslöts till Internationella Fackliga Samorganisationen, IFS i november 2006. De är också anslutna till Organization of African Trade Union Unity, OATUU.

Strejkrätten är lagstadgad, men i praktiken leder alla konflikter till obligatorisk medling och regeringen har rätt att gå in och avgöra en tvist. Regeringen fastställer också minimilöner som i realiteten också blir norm för den faktiska lönenivån och det är svårt att ansluta sig fackligt för migrantarbetare och de som är verksamma i de ekonomiska frizonerna. Även om de fackliga rättigheterna efter afrikanska mått är väl respekterade har en ny arbetsmarknadslag begränsat fackets möjligheter, speciellt i de ekonomiska frizonerna. ILO har i januari 2009 påtalat missförhållanden och föreslagit att lagen ska ändras. Under 2009 och början av 2010 har det förekommit omfattande protester med bl.a. hot om generalstrejk mot de nya arbetsmarknadslagarna och uteblivna lönerevisioner. 2011 fick byggfacket gehör för kravet på en förbättrat arbetsmiljölag.

Uppdaterad januari 2012

Kjell Kampe

För mer information, kontakta ansvarig regionansvarig:
info@lotcobistand.org