1960 blev Mauretanien självständigt från Frankrike. Endast ett parti var tillåtet fram till 1991 då flerpartisystem infördes. I augusti 2008 genomfördes åter en oblodig militärkupp. Kuppmakarna bröt förbindelserna med Israel och erkändes därefter av några arabstater men vann inte allmänt erkännande och suspenderades t.ex. av Afrikanska Unionen. Val utlovades dock och hölls i juli 2009. Juntans kandidat general Ould Abdel Aziz segrade. Även om valen har kritiserats har de flesta nationer erkänt regimen och normaliserat förhållandena. I augusti 2011 bestämdes att de val som skulle hållits i november skulle skjutas upp eftersom de nya vallagar som utlovats ännu inte hunnit genomföras.

Inrikespolitiken präglas starkt av spänningarna mellan den härskande arabiska majoriteten och den svarta befolkningen. Araberna har under historien använt de svarta som slavar. 2009 har flera attentat av islamistgrupp gjort att kampen mot terrorismen har skruvats upp och en ny lag med ökade befogenheter för säkerhetstrupperna har införts. 2011 inleddes samarbete med Mali och Algeriet för att bekämpa terrorismen och man har gemensamt attackerat 'al-Qauidafästen' inne i Mali. 'Den arabiska våren' 2011 nådde också Mauretanien och protesterna mot begränsningar i yttrandefriheten och demonstrationer mot slaveriet har förekommit vid flera tillfällen. Vissa eftergifter har gjorts; pressfrihetslagen har förbättrats liksom lagen som skyddar 'domestic workers'.

Ett ökande problem är strömmen av flyktingar som söker sig nya vägar att ta sig in i Europa då den spanska kustbevakningen blivit effektivare. Sedan 2006 finns ett bilateralt avtal mellan CGTM i Mauretanien och CNTS i Senegal om att gemensamt arbeta för att förbättra migrantarbetarnas situation.

Basen för landets ekonomi är fisket och gruvindustrin, främst bestående av järn och koppar. Vattnen utanför kusten tillhör jordens rikaste fiskevatten, men överexploateras av utländska fiskeflottor. Endast i söder, längst Senegalfloden, finns odlingsbar jord. Landet är därför beroende av att importera livsmedel. Även odlingsområdena drabbas regelbundet av allvarlig torka.

Världsbanken och IMF har beviljat avskrivning av delar av landets skulder.

Fram till 1990 fanns det en facklig centralorganisation, Union des Travailleurs de Mauritanie (UTM), som var en integrerad del av statsapparaten. I dag finns utöver UTM ytterligare två fackliga centralorganisationer: Confédération Générale des Travailleurs de Mauritanie, CGTM, och Confédération Libre des Travailleurs de Mauritanie, CLTM. Alla tre är anslutna till Internationella Fackliga Samorganisationen, IFS, UTM med 28 789 medlemmar, CGTM med 25 000 och CLTM med 56 000 medlemmar.

En ny arbetsmarknadslag år 2004 begränsar de fackliga rättigheterna och gör det i praktiken svårt att få en fackförening registrerad. Trots att Mauretanien har ratificerat konventionen mot barnarbete och infört en lag som gör det möjligt att bestraffa slaveriarbete med 15 års fängelse, uppskattar ILO att det finns 68 000 barn i åldern 10-14 år som tvingas arbete under svåra förhållanden.

2005 lyckades facket få en trepartsöverenskommelse om att höja minimilönen med 82%. Det var det första avtalet mellan de sociala parterna på över 20 år i Mauretanien. Det har dock varit stora problem vid tillämpningen av avtalet. En framgångsrik kampanj för att organisera kvinnor har medfört att andelen kvinnor i CGTM påt några år har ökat från 15 till 30% år 2007. Man arbetar också hårt för att organisera den informella sektorn.

Kränkningar av de fackliga fri- och rättigheterna hör till vardagen och har förvärrats efter kuppen 2008. Internationella journalistfederationen har vid flera tillfällen protesterat mot trakasserierna mot kritiska journalister, senast januari 2010. Fackliga aktioner förekommer och 2011 strejkade bl.a. lärare, journalister och gruvarbetare. Gruvarbetare och många offentliganställda har fått kraftigt höjda löner under året..

Uppdaterad januari 2012
Kjell Kampe

För mer information, kontakta:
info@lotcobistand.org