Zambia

Skriv ut

FOLKMÄNGD: 11,9 milj. / HUVUDSTAD: Lusaka / GRUNDLÄGGANDE ILO-KONVENTIONER SOM RATIFICERATS: 29 – 87 – 98 – 100 – 105 – 111 – 138 - 182
Mängder av rättsliga restriktioner hindrar utövandet av fackliga rättigheter. Dessutom har myndigheterna flera gånger visat rent antifackliga attityder och vägrat samtala med strejkande. De blockerade zimbabwiska aktivisters inresa i landet och ifrågasatte valet av en kvinnlig facklig ledare.

LAGSTIFTNINGEN

Begränsad rätt att bilda och att gå med i fackföreningar
Löntagare har rätt att bilda och gå med i fackföreningar men under år 2005 meddelade inrikesministern att polismän inte längre skulle få organisera sig. Alla fackliga organisationer måste bli registrerade och för det krävs minst 25 medlemmar. Det kan i princip bara finnas en organisation per företag. Antifacklig diskriminering är förbjuden i lag och anställda som avskedas för facklig verksamhet har rätt till gottgörelse, inklusive återanställning. Kollektiva förhandlingar erkänns och i privat sektor förekommer de i gemensamma råd. Statstjänstemän förhandlar direkt med regeringen.

Begränsningar av strejkrätten
Löntagare har strejkrätt, med undantag för dem som arbetar med oumbärliga tjänster. Definitionen av sådan verksamhet är mer omfattande än ILO:s och räknar in brandkåren, avloppsreningsverk och viss gruvbrytning. Löntagarna har visst rättsligt skydd mot arbetsgivare som straffar anställda som strejkat. Strejkrätten kringgärdas emellertid av så många procedurkrav att det är nästan omöjligt att genomföra lagliga strejker. Följden har blivit att inga lagliga strejker genomförts i Zambia sedan år 1994. Lagen om relationerna på arbetsmarknaden (Industrial and Labour Relations Act) ger polisen rätt att gripa människor utan häktningsorder om de antas vara i strejk inom oumbärlig verksamhet eller tros kunna skada egendom. Polisen kan döma ut böter och upp till sex månaders fängelse. ILO har förklarat att straffet är alldeles för högt och begärt att regeringen ska ändra det.

Översyn av arbetsmarknadslagstiftningen
ILO har i flera år begärt att regeringen ska ändra lagen för att ta bort ovannämnda restriktioner och göra lagen förenlig med principerna för föreningsfriheten.

RÄTTIGHETERNA I PRAKTIKEN OCH KRÄNKNINGAR UNDER ÅR 2007

Bakgrund
De ökande kinesiska investeringarna har åtföljts av växande förbittring bland människor som är rädda att Kina försöker plundra landet på råvaror och exploatera lokal arbetskraft genom att betala låga löner och ignorera arbetarskyddet. I december skapades en nationell konferens som ska arbeta till slutet av år 2008 och leda fram till en grundlagsreform.

Utbredd antifacklig diskriminering
Antifacklig diskriminering finns fortfarande kvar och riktar sig till anställda i både privat och offentlig sektor. Procedurerna för gottgörelse är sällan effektiva på grund av brist på resurser. Många förtroendevalda i kommunalarbetarorganisationer har avskedats för sin fackliga verksamhets skull och regeringen fortsätter att anse att strejker bland kommunalanställda strider mot det allmännas intressen. Arbetsgivare i privat sektor inför konstlade uppdelningar av arbetsplatser för att antalet anställda ska ligga under tröskeln på 25 som krävs för att de ska tvingas erkänna fackföreningen. Det har enligt uppgift funnits planer på att sänka tröskeln till 15. Centralorganisationen Zambia Congress of Trade Unions (ZCTU) har rapporterat att situationen för grundläggande rättigheter stadigt försämras för anställda i privat sektorn, inklusive hos multinationella företag i landet. Nyanställda i privata företag, särskilt de multinationella, tvingas underteckna försäkringar om att de väljer jobb framför fackföreningen, annars blir de inte anställda. Oron är särskilt stor när det gäller kinesiska multinationella företags beteende och deras brist på respekt för zambiska arbetares rättigheter.

Fler strejker i offentlig sektor på grund av myndigheternas auktoritära attityder
Nationella och kommunala myndigheter har blivit allt mindre villiga att förhandla med sina anställda eller deras fackföreningar. Under senare år har flera stora konflikter pågått i många månader, och myndigheterna har ständigt anklagats för att inte förhandla i god tro. Den 18 juni, till exempel, använde polisen i Ndola tårgas för att skingra hundratals kommunalarbetare som strejkat i flera veckor, främst för krav på bättre arbetsvillkor och fem månades obetalda löner. Några dagar senare avskedade de lokala myndigheterna 72 av de strejkande. I slutet av året hade dessa, trots ingripande från ZCTU, fortfarande inte fått tillbaka jobben. Under hela året blev lärare som strejkade i protest mot att de inte fick ut sina resebidrag straffade med 50 procents löneavdrag.

Tillfälliganställd arbetskraft försvårar organisering
Under senare år har det kommit rapporter om företag som i växande utsträckning anlitar tillfällig arbetskraft och betalar provanställningslön trots att personerna i fråga har arbetat i flera år. Affärskedjan Shoprite har varit en av de värsta förbrytarna. Enligt lag blir en anställd automatiskt tillsvidareanställd efter sex månader, men arbetsgivare avskedar ofta anställda innan den perioden löpt ut. Kontraktsanställd arbetskraft har inte rätt till några förmåner. Myndigheterna säger att de håller på att se över lagarna för att minska korttidskontrakten.

Upp

Läs mer om Zambia på LO-TCO Biståndsnämnds hemsida