

Ladda ner rapporten på engelska, spanska, franska och tyska på
IFS webbsida ![]()

FOLKMÄNGD: 9,7 milj. / HUVUDSTAD: Kigali / GRUNDLÄGGANDE ILO-KONVENTIONER SOM RATIFICERATS: 29 - 87 - 98 - 100 - 105 - 111 - 138 - 182
Det förekom inga fackliga protestaktioner under år 2007. Det berodde framför allt på lagstiftningen som kraftigt begränsar strejkrätten och på risken för hårda straff för dem som gjorde sig skyldiga till ”störande av den allmänna ordningen”.
Bakgrund
Löntagarna har rätt att bilda fackföreningar. Medlemskapet är frivilligt och öppet för alla, även offentliganställda. Det finns emellertid inga föreskrifter som garanterar statstjänstemän den rätten. Enligt 2002 års arbetsmarknadslag, som utformades med tekniskt stöd från ILO, har jordbruksarbetare nu föreningsrätt. Lagen tillåter också att utländska löntagare väljs till fackliga förtroendeuppdrag om de bott i landet i minst fem år och om de tillsammans inte utgör mer än en tredjedel av en organisations förtroendevalda.
Fackliga organisationer måste registreras hos Justitieministeriet för att bli officiellt erkända, men det är en ren formalitet.
Rätten till kollektiva förhandlingar är erkänd. Ett nationellt råd (Conseil National du Travail) skapades genom ett presidentdekret den 2 november 2005.
Statstjänstemän
2002 års arbetsmarknadslagstiftning utesluter uttryckligen statstjänstemän från fackliga rättigheter. Lag 22 från samma år, om allmänna villkor för statstjänstemän, innehåller emellertid inga konkreta föreskrifter om detta vilket innebär att den rättsliga situationen är oklar.
Strejkrätten
Arbetsmarknadslagstiftningen begränsar strejkrätten. Tillstånd för strejk förutsätter obligatorisk medverkan från en medlingskommitté, men det saknas fortfarande föreskrifter om hur en sådan kommitté ska bildas. Här råder alltså ett rättsligt vakuum alltsedan år 2002.
Listan över s.k. ”oumbärlig verksamhet” där strejker är bannlysta är dessutom alldeles för lång. Regeringen har lovat ändra lagen och ta hänsyn till kritiken rörande statstjänstemäns föreningsrätt och strejkrätten i oumbärlig verksamhet.
Utnyttjande av strejkrätten blandas ibland ihop med ”störande av den allmänna ordningen”, ett brott som straffas hårt i lagen. Detta försvårar de fackliga organisationernas användning av strejkrätten.
Ruandas meriter i fråga om fackliga rättigheter har varit dåliga. Myndigheterna har tidigare lagt sig i fackliga angelägenheter och arbetsgivarna har varit fientliga till fackföreningar och kunnat agera straffritt. Fackföreningarna har nu rapporterat en del viktiga förbättringar. I mars tillät regeringen att de första reella fackföreningsvalen genomfördes. Å andra sidan har det nationella rådet för arbetsmarknadsfrågor, som inrättades nyligen, fortfarande inte börjat sin verksamhet och det finns fortfarande inga arbetsdomstolar. På den mer positiva sidan bör vi nämna att vissa nya domstolar som är specialiserade på sociala frågor och består av en domare och två ”assessorer”, av vilka en ska komma från en facklig organisation, har skapats och börjat fungera i början av år 2005.
Upp