Malawi

Skriv ut

FOLKMÄNGD: 12,6 milj. / HUVUDSTAD: Lilongwe / GRUNDLÄGGANDE ILO-KONVENTIONER SOM RATIFICERATS: 29 – 87 – 98 – 100 – 105 – 111 – 138 - 182

Arbetsgivarnas motstånd mot facklig verksamhet och det dåliga upprätthållandet av lagstiftning om fackliga rättigheter fortsätter att vara ett problem. 

LAGSTIFTNINGEN

Rättigheter erkänns – i teorin
Löntagarna har rätt att bilda och gå med i fackföreningar. Det gäller också statstjänstemän, med undantag för polis och armépersonal. Fackföreningar måste registreras hos Arbetsmarknadsministeriet, men det är till stor del en formalitet. Lagen förbjuder antifacklig diskriminering och kräver att anställda som sparkats på grund av facklig verksamhet skall återanställas.

Besvärliga procedurer för strejk
Registrerade fackföreningar får strejka. Strejk får emellertid bara tillgripas sedan alla vägar till konfliktlösning och medling prövats. Arbetsgivaren och Arbetsmarknadsministeriet måste varslas om strejk minst sju dagar i förväg. Anställda i oumbärlig verksamhet har begränsad strejkrätt och lagstiftningen förbjuder inte uttryckligen vedergällning mot strejkande.

Kollektiva förhandlar erkänns i lag under förutsättning att fackföreningen representerar minst 20 procent av de anställda i ett företag. På sektorsnivå måste representationen uppgå till minst 15 procent. När det inte finns kollektivavtal säger lagen att det ska finnas arbetslivsråd som skall fastställa löner och villkor och lösa konflikter.

Arbetsmarknadslagstiftningen gäller även i frizonerna.

RÄTTIGHETERNA I PRAKTIKEN

Arbetsgivarmotstånd
Eftersom knappt tio procent av löntagarna har anställning i den formella sektorn utesluter arbetsmarknadslagarna automatiskt majoriteten av dem som finns i den informella sektorn. För den lilla majoriteten i den formella sektorn begränsas föreningsfriheten och rätten till kollektiva förhandlingar av arbetsgivarnas (och regeringens) ovilja att respektera dem. Centralorganisationen Malawi Congress of Trade Unions har under senare år redovisat flera fall där anställda behandlats mycket illa och där arbetsgivarna tycks omedvetna om att personalen har lagstadgade rättigheter.

Lagstiftningen ineffektiv
Tvetydigheter i tillämpningen av lagstiftningen, i synnerhet i fråga om strejkrätten, och regeringens fortsatta inblandning i facklig verksamhet minskar det lagstadgade skyddet för de anställda. Lagstiftningen anger inte konkret vilken verksamhet som betraktas som oumbärlig och det gör att myndigheterna kan olagligförklara strejker.  

Många företag i frizonerna bekämpar facklig verksamhet och de fackliga organisationerna klagar över att de har svårt att komma i kontakt med de anställda där.

Arbetsmarknadsministeriet upprätthåller inte lagstiftningen på ett effektivt sätt. Dessutom meddelades att det under år 2005 fanns tecken på att regeringen och vissa arbetsgivare samarbetade för att bekämpa facklig verksamhet.

Upp

Läs mer om Malawi på LO-TCO Biståndsnämnds hemsida