
Här kan du även ladda ner rapporten per kontinent och land. ![]()

Ladda ner rapporten på engelska, spanska, franska och tyska på
IFS webbsida ![]()

FOLKMÄNGD: 17,2 milj. / HUVUDSTAD: Antananarivo / GRUNDLÄGGANDE ILO-KONVENTIONER SOM RATIFICERATS: 29 - 87 - 98 - 100 - 111 - 138 - 182
Grundläggande fackliga rättigheter är erkända i lag men tillämpas sällan i praktiken. Ett beklädnadsföretag fortsatte att ignorera Arbetsmarknadsministeriets beslut om ge en osakligt avskedad facklig ombudsman jobbet tillbaka.
Begränsningar för statstjänstemän och sjömän
Författningen ger anställda i både offentlig och privat sektor rätt att bilda och ansluta sig till fackliga organisationer. Enligt den nuvarande arbetsmarknadslagstiftningen avgörs emellertid fackliga organisationers stadgar, organisering och verksamhet i dekret. Dessutom gäller föreningsfriheten inte anställda i så kallad ”oumbärlig verksamhet”. Radio och TV-företag samt banker omfattas av definitionen av sådan verksamhet vilket går utöver gränserna som anges i ILO:s definition. Arbetsmarknadslagstiftningen ger rätt att förhandla kollektivt.
Arbetsmarknadslagstiftningen omfattar inte sjömän. Enligt sjöfartslagen har de rätt att förhandla kollektivt men lagen erkänner inte uttryckligen föreningsrätten.
Begränsningar för strejk
Strejkrätten är erkänd men löntagarna måste först genomgå förlikning, medling och skiljedomsprocedurer som myndigheterna fastställer. Med sin vida definition av oumbärlig verksamhet har regeringen makt att stoppa eller undvika en strejk genom att tvinga offentliganställda att arbeta.
Arbetsmarknadslagen förbjuder antifacklig diskriminering och gäller utan begränsningar i frizonerna.
Rättigheterna ignoreras …
Arbetsmarknadslagarna tillämpas ytterst sällan och regeringen tar sällan någon notis om fackliga organisationer. Löntagare drabbas av antifacklig diskriminering.
… särskilt i frizonerna
Lagstiftningen garanterar fackliga rättigheter men i praktiken nonchaleras de dagligen på grund av brist på politisk vilja och resurser. Löntagarna har stora svårigheter att bilda fackföreningar och förhandla kollektivt. På fabriker där en fackförening lyckats bli erkänd är det mycket svårt att hålla fackliga möten, eller så förbjuds de helt. Fackliga organisationer klagade på att arbetsgivarnas bristande goda vilja hindrade varje verklig dialog mellan parterna. Företaget Cote Sud som är leverantör till Jones Apparel-gruppen i USA, trotsade två gånger beslut från Arbetsmarknadsministeriet om att återta en facklig ombudsman som avskedats år 2004 då han tagit upp frågan om kränkningar av fackliga rättigheter på fabriken. Av totalt 62 företag i frizonerna har bara ett enda hittills tecknat kollektivavtal. Under tiden fortsätter missburk som obligatorisk övertid, nattarbete för kvinnor och sexuella trakasserier.
Regeringen ingriper i fackliga angelägenheter
Ett regeringsdekret från år 2000 kräver att fackliga organisationer ska lämna in en förteckning över sina medlemmar, ett exemplar av stadgarna och namnen på de förtroendevalda. Regeringen hävdade att det bara var för att man skulle försäkra sig om att organisationerna var representativa. ILO påpekade att det bör räcka med uppgifter om medlemsavgifterna eftersom namnlistor kan göra medlemmarna sårbarare för antifacklig diskriminering.
Landets fackliga organisationer hävdar också att Ministeriet för offentlig verksamhet, arbets- och sociallagstiftning ingriper i val av fackliga representanter till olika trepartsorgan. Ministeriet organiserar delegationer med fackliga delegater, utan att informera de berördas organisationer, i syfte att utse dem till regionala trepartsorgan. Regeringen begär också in förslag på andra kandidater till sådana organ än de som redan föreslagits av fackförbunden.
Upp