Bosnien-Herzegovina

Skriv ut

FOLKMÄNGD: 3,8 milj. / HUVUDSTAD: Sarajevo / GRUNDLÄGGANDE ILO-KONVENTIONER SOM RATIFICERATS: 29 – 87 – 98 – 100 – 105 – 111 – 138 - 182

Regeringen fortsatte vägra registrera centralorganisationen SSSBiH på uppenbart ohållbara grunder. Minst 51 personer avskedades på grund av facklig verksamhet under år 2006. Ordföranden för den nationella konfederationen och hans familj hotades.

LAGSTIFTNINGEN 

Föreningsfriheten är inskriven i författningen och i arbetsmarknadslagstiftningen i både i federationen Bosnien och Hercegovina och i den serbiska republiken (Republika Srpska, RS). Alla löntagare, inklusive migrantarbetare, får organisera sig - militären dock undantagen. 

I såväl federationen som republiken är det förbjudet att diskriminera fackföreningsmedlemmar och ledare. Böter föreskrivs för antifacklig diskriminering av enskilda personer, men det finns inga sanktioner mot arbetsgivare som förhindrar facklig organisering.
 
Förhandstillstånd 
Lagstadgade tidsgränser för registrering av fackliga organisationer är mycket snäva och det innebär enligt ILO ett system med förhandstillstånd. Om tidsgränserna överskrids kan det leda till oproportionerligt höga straff, som upplösning av den aktuella organisationen eller indragning av registreringen. Lagen detaljreglerar också de fackliga organisationernas interna verksamhet vilket begränsar deras frihet.

Bosnien och Hercegovinas justitieminister har rätt att godkänna eller avslå registrering av landsomfattande organisationer och om inget beslut meddelats inom 30 dagar ska det tolkas som avslag. 30-dagarsgränsen respekteras sällan i praktiken. I republiken Srpska (RS) måste fackliga organisationer betala domstolsavgift för att bli registrerade.

Restriktioner för val av fackliga representanter
Fackföreningar på företagsnivå i Republika Srpska måste föras in i register hos Ministeriet för arbetskraft, krigsveteraner och funktionshindrades skydd. Regelboken för registrering föreskriver att den auktoriserade fackliga representanten måste lämna in ett intyg på sin egen fasta anställning i företaget. Anställda med tidsbegränsade eller deltidsavtal kan därför inte väljas till fackliga representanter. Om arbetsgivaren skulle vägra utfärda ett intyg finns det varken sanktioner eller alternativa former för att styrka anställningen.
 
Strejker begränsade i offentlig sektor 
Strejkrätten är erkänd och strejkande har skydd mot repressalier. 

Strejkrätten har dock vissa begränsningar. I federationen måste strejken varslas skriftligt till arbetsgivaren senast tio dagar i förväg. Det skriftliga meddelandet måste ange anledningen, platsen samt datum och tid för strejken. Enligt lag skall ”upprätthållande av produktionen” garanteras under en strejk. Hur det ska ske måste beslutas i förväg tillsammans med arbetsgivaren och tillkännages tio dagar före den då strejken ska påbörjas. Om man inte kan komma överens och fackföreningen ändå går ut i strejk, förklarar domstolen strejken olaglig och fackföreningarna kan få böta upp till 2 500 KM (1 250 euro). Även löntagarna kan straffas. Följden är att ganska många strejker befunnits olagliga på grund av att arbetsgivaren lät bli att sluta avtal om upprätthållande av produktionen. Centralorganisationen Independent Trade Unions of BiH driver kampanj för att få lagen ändrad.

I den serbiska republiken måste ett minimum av verksamhet bedrivas i företag som klassas som offentliga tjänster och listan på sådana är alldeles för lång. Den innehåller exempelvis den statliga radion och televisionen och produktion av baslivsmedel. Anställda i dessa företag måste varsla en strejk minst åtta dagar i förväg. 
 
Kollektiva förhandlingar – men inte för alla 
Rätten till kollektiva förhandlingar är erkänd i både federationen och republiken. År 2006 ändrades arbetsmarknadslagen för BiH:s Brcko-distrikt och gav anställda i distriktet obegränsad rätt till kollektiva förhandlingar. 

RÄTTIGHETERNA I PRAKTIKEN

Fortsatt diskriminering
Det förekommer fortfarande diskriminering av fackföreningsmedlemmar och ledare trots att det är förbjudet i lag. Under den nuvarande privatiseringsprocessen har fackligt aktiva i hela BiH varit precis lika utsatta för avskedanden som andra löntagare. I några privatiserade företag hotas anställda med sparken om de går med i facket. 

Republika Srpska – situationen försämras
Confederation of Independent Trade Unions of Republika Srpska meddelar att fler och fler kränkningar av fackliga rättigheter sker, i synnerhet i privat sektor, och att arbetsgivarna använder sig av vilka förevändningar som helst för att förbjuda fackföreningar. Centralorganisationen beslutade sig för att utse år 2007 till ett år då man ska kämpa för att uppnå bättre skydd för fackliga rättigheter. Det har funnits några fall där fackföreningar lyckats försvara sina medlemmar mot diskriminering och använt möjligheterna till civil- och förvaltningsrättslig gottgörelse effektivt, men det behövs fortfarande starkare skydd.

KRÄNKNINGAR UNDER ÅR 2006

Bakgrund
Nationella val hölls i oktober 2006 till den regering som skulle bli den första att styra landet utan internationell övervakning sedan kriget åren 1992-1995. Förhandlingar om bildandet av en koalitionsregering pågick vid årets slut. Den nya regeringen får kämpa med hög arbetslöshet, en omfattande grå ekonomisk sektor och ett rättssystem med högar av eftersläpande ärenden, viket allt påverkar de fackliga rättigheterna negativt.

SSSBiH nekas fortfarande registrering
Regeringen har hittills vägrat registrera nationella konfederationer. Motståndet mot registrering av den oberoende centralorganisationen SSSBiH på uppenbart ohållbara grunder har fått spridningseffekt: varken SSSBiH:s branschorganisationer eller paraplyorganisationen för fackföreningar på nationell eller enhetsnivå, KSBiH, fick registrera sig. 

SSSBiH:s registreringsproblem startade år 2002, och ILO:s övervakningsorgan har sedan år 2003 uppmanat regeringen att registrera organisationen snarast möjligt. Den 9 januari vägrade Justitieministern än en gång skriva in organisationen, denna gång med motiveringen att organisationen inte varit registrerad innan lagen om BiH:s föreningar och stiftelser stiftades (2001), trots att ändringarna av SSSBiH:s stadgar registrerades lagligen år 1996. När detta skrivs är problemet fortfarande inte löst, trots ILO:s och EG-kommissionens delegation i BiH. SSSBiH överklagade Justitieministeriets beslut den 16 mars, men när detta skrivs hade överklagandet ännu inte behandlats. Regeringen förklarade sig villig att samarbeta med ILO under 2006 års ILO-konferens, men praktiska steg för att förverkliga det löftet har fortfarande inte tagits. 

Enligt lagen om föreningar och stiftelser kan en organisation som inte registrerats inom 30-dagarsgränsen upplösas. SSSBiH tror att det är politiska skäl som gör att de nekas registrering i ett försök att försvaga den största och starkaste centralorganisationen i landet. Så länge SSSBiH inte är registrerad, kan den inte bedriva kollektivavtalsförhandlingar som gäller hela republiken.

SSSBiH:s ordförande hotad
På våren blev SSSBiH:s ordförande Edhem Biber och hans familj hotade i samband med Edhem Bibers fackliga aktiviteter. Han är en högljudd förespråkare av ”revisioner av privatiseringar” för att skydda löntagarnas rättigheter och hade redan blivit överfallen år 2003. När hoten började igen skickade IFS och ETUC (European Trade Union Confederation) den 3 april en officiell protest till BiH:s premiärminister Adnan Terzic.

24 strejkande sparkade
Den 1 april bröt en strejk ut på företaget ”Agrokomerc” i Velika Kladus*a (BiH) i protest mot att löner och sociala avgifter inte betalats ut. Trots att ingen domstol olagligförklarade strejken, avskedades 24 fackföreningsmedlemmar den 6 juli för att de ”deltagit i en olaglig strejk, orsakat ekonomisk skada för arbetsgivaren och underlåtit att fullgöra sina arbetsuppgifter”. En facklig ledare fick sin uppsägning vid fabriksgrinden, strax efter det att hennes obetalda ledighet löpte ut, trots att Arbetsmarknadsministeriet inte sanktionerade hennes avskedande. Eftersom hennes socialförsäkringsavgifter inte hade betalats, hade hon inte rätt till läkarvård. SSSBiH stämde företaget den 7 november i de avskedades namn men när detta skrivs har ärendet ännu inte prövats.

18 fackliga medlemmar avskedade
I november 2006 avskedade ledningen för AD ”GRADENJE” i Uglevik (Republika Srpska) 18 anställda som begärt att företaget skulle betala innestående löner och sociala avgifter. De deltog också i en strejk. Fackföreningarna begärde att arbetsinspektionen skulle gripa in. När detta skrivs har ännu ingen lösning nåtts.

Sparkad för organisering
Den 2 februari bildades en fackförening på företaget ”StandardTurbe” i Turbe (Federationen BiH) som är ansluten till den fristående fackföreningen för skogs- och träindustriarbetare i BiH. Arbetsgivaren avskedade då fackföreningens representant Garnic Vernes och sju styrelsemedlemmar. Arbetsgivaren begärde inte att åtgärden skull godkännas av den federala arbetsmarknadsministern vilket krävs för att avskeda en facklig förtroendeman. Processen för konfliktlösning pågick fortfarande när detta skrivs. Fackföreningen tänkte stämma arbetsgivaren om denne inte gav medlemmarna deras arbeten tillbaka.

Problem i staden Zwornik
I februari 2006 drog ledningen för AD ”Inzinjering” i Zwornik (Republika Srpska) av fackföreningsavgiften från medlemmarnas löner men betalade inte in pengarna till fackföreningens konto. De fackliga organisationerna på primär nivå och den kommunala organisationen utfärdade en skriftlig varning till arbetsgivaren men utan resultat vid årets slut. På ett annat företag, DOO ”Aleksandrija”, förbjöd ledningen överföring av fackföreningsavgifterna och en medlem förflyttades till ett andra uppgifter.

2006 års översikt rapporterade om ett fall av sönderslagning av fackföreningen på fabriken Birac i samma stad. I arbetsgivarens kampanj ingick hotelser, skrämseltaktik, manipulering av fackföreningens ekonomi och bildandet av en gul fackförening. Fackföreningens ordförande, Dragan Savič, avskedades och överklagade till domstol i december 2005, men förhandlingarna började inte förrän den 12 december 2006. Fallet har flera gånger ajournerats på grund av mängden vittnen och när detta skrivs finns det fortfarande ingen lösning.

Upp

Läs mer om Bosnien-Herzegovina på LO-TCO Biståndsnämnds hemsida