Kränkningar av fackliga rättigheter 2007

FOLKMÄNGD: 10,3 milj. / HUVUDSTAD: Bryssel / GRUNDLÄGGANDE ILO-KONVENTIONER SOM RATIFICERATS: 29 - 87 - 98 - 100 - 105 - 111 - 138 - 182

Det kom ytterligare exempel på att arbetsgivare använder domstolsbeslut och böter för att hindra strejkrelaterade aktiviteter, i synnerhet strejkvakter. Regeringen har fortfarande inte infört EU-direktivet om löntagarnas rätt till information och samråd, och oenigheten om rätten till representation för anställda i småföretag fanns kvar.

LAGSTIFTNINGEN 

Stark lagstiftning
Löntagarna har rätt att fritt bilda och gå med i fackliga organisationer. Lagen kräver ingen registrering, men alla större konflikter har åtföljts av försök att tvinga fackliga organisationer att skaffa sig rättslig status. 

En lag från år 1991 ger särskilt skydd för personalrepresentanter och deras ersättare i företagsråd och arbetarskyddskommittéer. Förutom ekonomiska sanktioner föreskriver lagen också möjligheten, men inte skyldigheten, till återanställning av arbetare som sparkats på grund av fackliga aktiviteter. Fackliga representanter som inte ingår i dessa två organ har skydd på en lägre nivå.

Löntagarrepresentation saknas på småföretag
Anställda på småföretag nekas i allmänhet rätt till kollektiv representation. Anpassningen till EU:s direktiv om löntagares rätt till information och förlikning skulle ha skett i mars 2005 och väntades ändra på detta, men i slutet av år 2006 har ännu inget skett, på grund av opposition från små- och medelstora företag och oenighet mellan arbetsmarknadens parter.  

Begränsningar av strejkrätten
Strejkrätten är erkänd, liksom rätten till kollektivavtalsförhandlingar och sådana förekommer i stor utsträckning. De lagstiftande myndigheterna har emellertid avsiktligt avstått från att definiera strejkrättens omfattning. 

RÄTTIGHETERNA I PRAKTIKEN

Lagen kringgås
Arbetsgivarna föredrar att betala ut lagstadgade ersättningar (även mycket stora summor) framför att respektera de särskilda regler som gäller vid övertalighet och ta tillbaka anställda som sparkats på grund av sin fackliga verksamhet. Lagen tillåter i själva verket att arbetsgivarna vägrar gå med på en anställds krav på återanställning. I en sådan situation behöver arbetsgivaren bara betala ytterligare ersättning. Ett viktigt testfall med en facklig representant som osakligt avskedades år 2005 av markserviceföretaget ”Flightcare” på Bryssels flygplats, fortsatte sin väg genom domstolarna under år 2006. (Mer informations finns i 2006 års översikt).

Strejkrätt förenad med hårda straff
Arbetsgivare har i flera år försökt få lagstadgat förbud mot vissa strejkrelaterade aktiviteter. De har skickat en rad petitioner till domstolarna för att få förbud mot vissa typer åtgärder, som strejkvakter. Petitionerna åtföljs i allmänhet av önskemål om att domstolen ska föreskriva böter om förbudet inte respekteras. Det betyder att alla fackföreningar som bestämmer sig för att strunta i sådana förbud, och exempel sätter ut strejkvakter, till slut straffas hårt. Arbetsgivarna har använt dessa metoder sedan år 2004 trots ett ”gentlemannaavtal” mellan arbetsmarknadens parter i mars 2002. Enligt det skulle arbetsgivarna undvika rättsliga förfaranden tills förlikningsförsök misslyckades, medan löntagarna gick med på att respektera varseltider för strejker. 

Under tiden ändrade den belgiska regeringen emellertid inte sina lagar för att förhindra att lagstiftningen används på sätt som skulle kunna urholka legitimt bruk av strejkrätten. Som en följd av detta började många arbetsgivare på nytt använda sig av petitioner till domstolarna, exempelvis under generalstrejken år 2005. Enligt en studie av domstolsbeslut från den tiden fann domstolarna i regel att försök att hindra anställda eller andra från att komma in i på ett företags område var detsamma som överfall och det gällde oavsett om det förekommit våld eller inte. Vissa domare gick dessutom med på att utfärda ”förebyggande” beslut även om det inte fanns några tydliga tecken på att överfall kunde förekomma. Besluten har i hög grad begränsat strejkrätten och de fackliga organisationerna ser dem som brott mot rättspraxis som utvecklats av ILO:s kommitté för fackliga rättigheter. 

KRÄNKNINGAR UNDER ÅR 2006

Bakgrund
Den 8 augusti var 50-årsdagen av den värsta företagsolyckan i Belgiens historia, då 262 gruvarbetare i gruvan Gois du Cazier omkom i en explosion.

Arbetsgivare backar från överenskommelse med facket
I början av året undertecknade flygteknikföretaget Sonaca en överenskommelse med fackföreningarna om att uppsägningar på grund av övertalighet efter en omstruktureringsplan skulle skjutas upp till mitten av året. Totalt 279 anställda skulle tvingas sluta mellan åren 2006 och 2008. Ledningen bröt emellertid överenskommelsen den 16 mars då man avskedade 46 anställda med omedelbar verkan. På grund av det bröt förhandlingarna med fackföreningarna samman, men återupptogs igen i april.

Arbetsgivare begär böter för att förhindra strejk
När fackliga representanter för anställda som transporterade färdigblandad betong officiellt meddelade att de gick i strejk den 12 juni, mot arbetsgivarens krav på ökad flexibilitet, gick företaget i fråga till domstol för att försöka stoppa dem.

Betongföretaget Sobemo S.A. från Anhee gick till domstol i Dinant, inför strejken, för att få ett förbudsföreläggande mot alla försök till strejkvakter på företaget och böter på 500 euro varje gång förbudet överträddes. Företaget hävdade att man varnats för en vild strejk och var oroliga för att personalen och fabriksområdet skulle skadas. Domstolen gick med på förbudsföreläggandet men inte böterna och tillät att polis sattes in för att upprätthålla beslutet. 

Företagen från samma grupp, BVBA Everaerts Vervoer och NV Everaerts Wegenbouw, gick till domstol i Hasselt och ansökte om förbudsförelägganden mot strejkvakter. De begärde en månads förbud för alla försök att hindra verksamheten och böter på 2 500 euro per person och timme. Domstolen gick med på förbudet men bara så länge strejken pågick, och böterna. Användning av polis medgavs också.

Den 12 juni, då strejken skulle hållas, kom en delgivningsman fram till strejkvakterna utanför företaget Van Den Braembussche med domstolsbeslutet. Trots hot vägrade de strejkande ta emot ett ex av det. 

Arbetsgivare befunnen skyldig till angrepp på demonstranter
Ägaren till målarfärgföretaget AIS befanns i november 2006 skyldig till angrepp på fackföreningsmedlemmar som deltagit i en protestdemonstration. I april 2005 körde han med sin bil mot en grupp som deltog i en liten demonstration arrangerad av förbundet Centrale Générale i protest mot domstolarnas ingripanden i strejker. En domstol hade dömt ut 750 euro i böter mot alla arbetare som gick in på AIS område eller deltog i strejkvakten sedan de gått ut i strejk i mars 2005, i protest mot att en kollega som klagat på bristande arbetarskyddsregler avskedats.

Läs mer om Belgien på LO-TCO Biståndsnämnds hemsida