Azerbajdzjan

Skriv ut

FOLKMÄNGD: 8,5 milj. / HUVUDSTAD: Baku / GRUNDLÄGGANDE ILO-KONVENTIONER SOM RATIFICERATS: 29 – 87 – 98 – 100 – 105 - 111 – 138 - 182

700 fackföreningsmedlemmar sparkades av en batteritillverkare och andra blev regelbundet trakasserade på ett oljebolag. Fackliga organisationer rapporterade många fall där arbetsgivarna förhandlade i ond tro och många av dem vägrade erkänna fackliga organisationer och förhandla med dem. Förbudet för strejker inom allmänna transporter fanns kvar.

LAGSTIFTNINGEN 

Föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar

Författningen garanterar föreningsfrihet, inklusive rätt att bilda fackföreningar. År 2004 ratificerade regeringen den europeiska sociala stadgans artiklar om föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar.

Enligt 1994 års fackföreningslag krävs minst sju personer för att bilda en fackförening och anta stadgar för den. Personer som gör militärtjänst och chefer på företag är dock uteslutna. Lagen ger också fackföreningarna rätt att förhandla kollektivt och förbjuder diskriminering av dem. En lag från år 1996 anger att löner i statliga företag ska avgöras genom kollektivavtal.

Under år 2006 ändrades arbetsmarknadslagen och lagen om fackföreningar. Ändringarna innebar att arbetsgivare inte kan avskeda anställda utan skriftligt medgivande från fackföreningen på företaget.

Fackliga organisationer på multinationella företag kringgås

Enligt landets lagstiftning omfattar arbetsmarknadslagarna alla löntagare och företag med verksamhet i Azerbajdzjan. Regeringen kan emellertid enligt lagen sluta bilaterala avtal med multinationella företag och åsidosätta arbetsmarknadslagarna. Sådana avtal måste ratificeras av Parlamentet. Bilaterala avtal är inte offentliga och varken fackliga organisationer eller arbetsinspektionen har tillgång till dem. Denna onormala situation betyder att fackliga rättigheter kränks i de aktuella företagen.

Strejker inom allmänna transporter fortfarande förbjudna

Författningen ger strejkrätt, men med undantag. Förutom förbud mot strejker inom verksamheter som enligt internationella normer är oumbärliga, förbjuder 1999 års arbetsmarknadslag strejker bland anställda på lagstiftande myndigheter, relevanta verkställande myndigheter, domstolar och polismyndigheter. Artikel 188.3 i strafflagen förbjuder kollektiva åtgärder som syftar till att störa allmänna transporter och brott mot förbudet straffas med upp till tre års fängelse. År 2001 sade regeringen att man höll på med en översyn av lagstiftningen och lovade ta hänsyn till ILO:s kommentarer, men hittills har inga nya förordningar antagits.

Restriktioner för facklig verksamhet

Staten förbjuder fackföreningar att ägna sig åt politisk verksamhet. Fackföreningar får inte heller vara anslutna till politiska partier, bedriva verksamhet tillsammans med dem eller ta emot, eller ge ekonomiskt stöd till dem. Ett sådant allmänt förbud anses strida mot föreningsfriheten.

RÄTTIGHETERNA I PRAKTIKEN 

Bildande av fackföreningar och facklig verksamhet förhindras

Under året fortsatte många joint ventures och utländska företag i Azerbajdzjan, i synnerhet BP och dess underentreprenörer, Shell, Coca-Cola, McDonalds, Azerbaijan International Operating Company (AMOK) och tre transportföretag, ”Terter-Autonagliyat” JSC, ”Agdzhabedi-Autonagliyat” JSC och ”Beilagan-Autonagliyat”, att resa olika typer av hinder för bildande av fackföreningar och facklig verksamhet. Det har också kommit rapporter om allvarliga svårigheter för facklig organisering på joint ventures inom kommunikationssektorn, i synnerhet Azercell och Bakcell. Underlåtenhet att överföra fackföreningsavgifter till fackföreningarnas konton är en vanlig taktik.

Direktörer för många utländska företag inom oljesektorn (det finns över 50) hindrade också sina anställda från att bilda fackföreningar.

Kollektiva förhandlingar respekteras inte

De flesta företag ägs fortfarande av staten och drivs av styrelser som tillsatts av regeringen och lönerna fastställs av dessa styrelser. Trots lagen finns det fortfarande inget fungerande system för kollektivavtalsförhandlingar mellan fack och företagsledningar. Fackliga organisationer deltar sällan i lönesättningen. Där det finns kollektivavtal respekteras de inte alltid.

Azerbajdzjans centralorganisation ATUC meddelade att arbetsgivarna inte alltid respekterar den lagstadgade rätten för anställda i utländska företag och utländska medborgare att bilda fackföreningar.

Landets medborgare som arbetar i utländska företag, i synnerhet oljebolag, drabbas ofta av diskriminering. De anställs på kontrakt för så kort tid som tre månader och avskedas sedan. De tvingas arbeta övertid och får inte betald semester eller ersättning för yrkesskador eller yrkessjukdomar.

KRÄNKNINGAR UNDER ÅR 2006

Antifackliga trakasserier på oljebolag

Det kanadensiskt ägda Karasu Development Company trakasserade fackföreningsmedlemmar och erbjöd till sist ordföranden för fackföreningen en chefspost.

Multinationellt företag avskedar alla fackföreningsmedlemmar

REMCO, ett multinationellt företag som tillverkar blybatterier, krossade alla fackliga strukturer i företaget och gjorde 700 arbetare övertaliga för att bli av med fackföreningen. 

Förhandlingar i ond tro

Fackföreningar meddelade att arbetsgivare under året ofta fördröjde förhandlingar, bytte ut förhandlare eller skickade personal utan beslutanderätt till förhandlingsbordet. Arbetsgivarna var i allmänhet ofta ovilliga till att ha fackföreningar i företagen.

Upp

Läs mer om Azerbajdzjan på LO-TCO Biståndsnämnds hemsida