
Här kan du även ladda ner rapporten per kontinent och land. ![]()

Ladda ner rapporten på engelska, spanska, franska och tyska på
IFS webbsida ![]()

FOLKMÄNGD: 4,4 milj. / HUVUDSTAD: Singapore / GRUNDLÄGGANDE ILO-KONVENTIONER SOM RATIFICERATS: 29 – 98 – 100 – 138 – 182 (105 uppsagd)
Flera restriktioner i arbetsmarknadslagstiftningen är gammalmodiga och tillämpas inte i praktiken. De fackliga organisationerna har begärt att lagen ska ses över för att spegla detta. Enligt en lagändring som infördes under år 2004 får fackföreningsmedlemmar inte längre godkänna eller förkasta kollektivavtal som förhandlats fram mellan deras representanter och arbetsgivaren. De har dock fortfarande makt att avsätta sina fackliga ledare.
Privat sektor – begränsningar av föreningsfriheten
Enligt författningen har löntagare i privat sektor rätt att organisera sig även om fackföreningslagen gör undantag för uniformerad personal. Sju eller fler potentiella medlemmar kan bilda en fackförening, vilket är godtagbart enligt internationella normer. Parlamentet kan emellertid införa restriktioner för bildandet av en fackförening om den bedöms hota säkerheten, den allmänna ordningen eller moralen.
En nybildad fackförening måste också godkännas av Registratorn av fackliga organisationer som har vida befogenheter att avslå eller dra in registreringar, särskilt när det redan finns en fackförening för löntagare inom en given sysselsättning eller företag. Fackföreningar måste också lämna in sina stadgar och ändringar av dem till registratorn för godkännande inom sju dagar från det att de antagits/förändrats. Registratorn har rätt att avslå ändringen om han/hon anser att den är olaglig eller ”förtryckande eller orimlig”.
Offentlig sektor
Lagstiftningen förbjuder fortfarande anställda i offentlig sektor att bilda eller gå med i fackföreningar även om landets president har befogenhet att göra undantag från den regeln. Offentliganställdas förbund Amalgamated Union of Public Employees (AUPE) beviljades ett sådant undantag och har med åren kommit att representera alla offentliganställda, med undantag bara för statstjänstemän på de allra högsta posterna. Förutom AUPE har 15 andra förbund i offentlig sektor beviljats undantag, också för daglönare.
Ingrepp i fackliga angelägenheter
Fackföreningslagen begränsar organisationernas rätt att välja ledare och egna anställda. Utlänningar och personer som dömts för brott får inte ha förtroendeuppdrag eller anställning hos en facklig organisation. Ministern har emellertid möjlighet att bevilja undantag.
Fackföreningsmedlemmar som inte fyllt 21 år måste skaffa skriftligt tillstånd från ministern för att få ha förtroendeuppdrag i en fackförening.
Trots att arbetskraften i Singapore blir alltmer multinationell, förbjuder fackföreningslagen alla personer ”som inte är medborgare i Singapore” att inneha förtroendeuppdrag på nationell eller branschnivå utan skriftligt tillstånd från ministern. Lagen anger också att en utländsk medborgare inte kan anställas av en fackförening utan skriftligt tillstånd från ministern. Utländska medborgare kan inte heller vara förvaltare i en fackförening såvida inte ministern först givit sitt skriftliga tillstånd.
Lagen föreskriver också vad fackliga organisationer kan använda sina pengar till, och förbjuder betalningar till politiska partier eller för politiska ändamål.
Rätten till kollektiva förhandlingar begränsad
Enligt en ändring av fackföreningslagen som antogs den 20 augusti 2004 har fackföreningsmedlemmar inte längre rätt att godkänna eller avvisa kollektivavtal som deras representanter förhandlat fram med arbetsgivaren. Förändringen var en direkt reaktion på en konflikt som rörde pilotförbundet, Airline Pilots Association-Singapore (ALPA-S), som beskrevs i 2005 års översikt. NTUC noterar emellertid att fackföreningsmedlemmar behåller makten att avsätta sina ledare i slutna omröstningar i kongress eller vid extraordinarie möte som de kallat till.
Ändringen utesluter inte heller att fackliga ledare, när som helst innan styrelsen når en överenskommelse med företagsledningen, rådfrågar medlemmarna för att försäkra sig om att villkoren i kollektivavtalet är acceptabla. Medlemmarna får också kräva att deras organisation för fram deras synpunkter innan förslag till kollektivavtal presenteras eller innan det slutförs. Bådadera sker i praktiken.
Begränsning av strejkrätten
För att utlysa en strejk måste 50 procent plus en av alla medlemmar rösta för strejken, i stället för över 50 procent av dem som faktiskt röstar; en gräns som gäller i internationella normer. Löntagare i ”oumbärlig” verksamhet måste varsla arbetsgivaren 14 dagar innan strejken ska äga rum, men strejker är förbjudna inom vissa verksamheter, som vattenförsörjning, gas- och eldistribution.
Det finns ingen lagstiftning som förbjuder vedergällning mot strejkande.
Kollektiva förhandlingar – domstol kan förkasta avtal
Kollektivavtal mellan anställda och företagsledning förnyas vart annat eller vart tredje år, men lönehöjningar förhandlas i regel fram årligen. Det nationella lönerådet (National Wages Council med representation för anställda, företag och staten) har utfärdat riktlinjer för förhandlingarna. Syftet med rådet är också att ge löntagarna möjligheter att påverka regeringspolitiken.
Kollektivavtal måste godkännas av den trepartssammansatta arbetsdomstolen (Industrial Arbitration Court, IAC) innan de träder i kraft, och domstolen kan vägra godkännande med hänvisning till det allmännas intresse. I praktiken har den dock aldrig gjort det. Godkännandet skyddar fackföreningsmedlemmarna genom att vara bindande för både arbetsgi¬vare och fack. Förflyttningar och friställanden får inte regleras i kollektivavtal, även om de fackliga organisationerna får begära uppgifter om skälen till åtgärderna och har möjlighet att kräva kompensation för dem som berörs.
Konflikter kan lösas genom samråd, förhandlingar eller medling genom Arbetskraftsministeriet och procedurerna för det finns tydligt angivna i arbetsmarknads¬lagen IRA. Om medlingen misslyckas får parterna överlämna ärendet till IAC. För vissa fall anger lagen ett system med obligatorisk skiljedom som kan sätta punkt för förhandlingarna om en av parterna begär det. Den bestämmelsen åberopas emellertid sällan.
Senast det skedde var år 2004 då Arbetskraftsministern överlämnade en konflikt mellan Singapore Industrial and Service Employees Union (SISEU) och ett textilföretag till IAC. Facket hade klagat på att företagsledningen fördröjde kollektivavtalet.
Ökad representation för chefer
De fackliga organisationerna lyckades driva igenom en ändring av arbetsmarknadslagen i juli 2002, för att fackföreningarna på basnivå ska kunna företräda personer i chefsställning i konflikter om avskedanden, avgångsvederlag och brott mot individuella anställningsavtal. Ändringen påverkar inte chefstjänstemäns rätt att bilda egna organisationer.
Med undantag för fem förbund som företräder omkring 2 400 arbetare tillhör resten av de 64 förbunden National Trades Union Congress (NTUC), en centralorganisation med nära kontakter med det styrande People’s Action Party (PAP). Under valen år 2006 kandiderade flera NTUC-kandidater till parlamentet för PAP och alla blev valda. NTUC:s nyligen avgångna generalsekreterare är ordförande för PAP, en post han också hade medan han arbetade i NTUC. Den nuvarande generalsekreteraren samt biträdande generalsekreteraren tillhör också PAP:s centrala styrelse. NTUC:s nuvarande generalsekreterare sitter i premiärministerns kabinett som minister. Relationerna mellan NTUC och PAP går tillbaka till grundandet av NTUC år 1961 och beskrivs som symbiotiska. De bekräftades formellt av NTUC:s kongress år 1980 och än en gång offentligt i december 2004. I slutet av år 2006 utsågs 22 nyligen valda parlamentsledamöter från PAP till rådgivare i fackföreningar som tillhör NTUC.
Fackliga ledare väljs i slutna omröstningar.
Restriktioner tillämpas inte
Praktiken tyder på att många av lagarna är gammalmodiga eftersom många av restriktionerna aldrig tillämpas.
De fackliga organisationerna har begärt att dessa gamla lagar ska tas bort från landets lagstiftning.
Strejker
Regeringens strama tyglar på stridsåtgärder och traditionen av frånvaro av konflikter i arbetslivet har betytt att det bara förekommit två strejker sedan år 1978.
Migrantarbetare
Hushållsarbetare från utlandet har inga möjligheter att organisera sig till försvar för sina rättigheter och krav på förbättrade arbetsvillkor. NTUC meddelar emellertid att man talar för deras rättigheter via Migrant Workers’ Forum.