
Här kan du även ladda ner rapporten per kontinent och land. ![]()

Ladda ner rapporten på engelska, spanska, franska och tyska på
IFS webbsida ![]()

FOLKMÄNGD: 2,7 milj. / HUVUDSTAD: Kingston / GRUNDLÄGGANDE ILO-KONVENTIONER SOM RATIFICERATS: 29 – 87 – 98 – 100 – 105 – 111 – 138 - 182
Arbetsmarknadsministeriet har fortfarande överdrivet stora befogenheter att ingripa i arbetslivskonflikter och avbryta strejker. Arbetsgivarna i frizonerna har hittills med framgång stoppat all facklig verksamhet där. Under året förekom flera fall av företag som försökte få fackliga registreringar indragna.
Begränsningar för kollektiva förhandlingar
Lagen om relationer och konflikter i arbetslivet (Labor Relations and Industrial Disputes Act, LRIDA) ger föreningsfrihet och rätt till kollektiva förhandlingar och gäller de flesta löntagare. Kollektiva förhandlingar tillåts emellertid inte om ingen fackförening på en förhandlingsenhet representerar minst 40 procent av de anställda, eller om den organisation som ansöker om erkännande som förhandlingspart inte får 50 procent av samtliga anställdas röster.
LRIDA förbjuder antifacklig diskriminerig. Anställda kan inte avskedas bara för att de tillhör en fackförening.
Ministermakt
Strejkrätten skyddas inte uttryckligen i lag.
Arbetsmarknadsministern har rätt att överlämna en konflikt till obligatoriskt skiljeförfarande och avbryta alla strejker. Som ILO påpekat kan formuleringen ”en strejk som kan antas vara djupt skadlig för landets intressen” ges en mycket vid tolkning. Regeringen har rapporterat att man fortfarande håller på att se över relevanta delar av arbetsmarknadslagarna.
Lagstiftningen gäller också i frizonerna.
Sparkade arbetare hyrs in igen, billigt
En del fackföreningsmedlemmar klagade över att arbetsgivare i privat sektor avskedade dem med avgångsvederlag för att sedan ta tillbaks dem på kontrakt, med sämre löner och förmåner.
Arbetsgivarmotstånd
De fackliga organisationerna meddelar att många arbetsgivare fortfarande hindrar anställda från att skaffa sig facklig representation. Det gäller i synnerhet utländska och multinationella företag i landets tre frizoner där det inte finns några fackföreningar. De fackliga organisationerna hävdar att det beror på en oskriven överenskommelse mellan de utländska ägarna om att hindra arbetare från att organisera sig. Arbetsgivarkontrollerade ”löntagarråd” hanterar konfliktlösningen i de flesta företag men förhandlar inte med ledningen om löner och villkor. Lönerna i frizonerna bestäms av företagsledningarna.
Av 220 konflikter som anmäldes till Arbetsministeriet år 2006, ledde 21 till strejker.
JAMALCO-anställda nekas fackligt erkännande
Anställda på aluminiumraffinaderiet JAMALCO (en del av Alcoa World Alumina and Chemicals, AWAC) gick i strejk i januari, sedan företaget vägrat erkänna Union of Technical, Administrative and Supervisory Personnel (UTASP) som deras representant. UTASP:s generalsekreterare sade att JAMALCO insisterade på att de kontraktsanställda skulle förhandla om sina individuella kontrakt utan facklig representation.
Shell försöker skippa facket
Den 11 mars anklagade National Workers’ Union (NWU) Shells nya ägare, Cool Corporation, för att försöka tvinga bort fackföreningarna. NWU sade att Cool också slutat dra fackföreningsavgiften från medlemmarnas löner.
Barnhem sparkar fackföreningsmedlemmar
West Haven Children’s Home i Copse, Hanover, startade i maj en skrämselkampanj mot anställda som i januari lagt in begäran om att företrädas av National Workers Union. Herbie Morris, NWU:s förhandlingssekreterare, sade att tre anställda, som anklagats för att uppmuntra anställda att skaffa sig facklig representation, hade avskedats. Trots det tänkte personalen genomföra omröstningen för att se om de skulle gå med i NWU.