Kränkningar av fackliga rättigheter 2007

FOLKMÄNGD: 13,2 milj. / HUVUDSTAD: Guatemala / GRUNDLÄGGANDE ILO-KONVENTIONER SOM RATIFICERATS: 29 - 87 - 98 - 100 - 105 - 111 - 138 – 182

Guatemala är ett land som slukats av strukturellt våld. Fackföreningsrörelsen utsätts ständigt för förtryck och fackligt aktiva hotas fortfarande. Arbetsmarknadslagstiftningen finns bara i teorin. Under året rapporterades många fall av hotelser, överfall, kidnappning och razzior. Coca Cola gav bonusar till anställda för att få dem att lämna facket och det salvadoranska företaget Bocadeli förblev ostraffat för bevisade antifackliga metoder. Frihandelsavtalet med USA trädde i kraft trots starkt motstånd från fackföreningsrörelsen.

LAGSTIFTNINGEN

Författningen och arbetsmarknadslagstiftningen garanterar löntagarnas föreningsfrihet och alla, även offentliganställda men inte säkerhetsstyrkornas medlemmar, har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar.

Löntagarna har rätt att förhandla kollektivt om den fackliga organisationen representerar över 25 procent av de anställda på företaget. ILO anser att det kravet är för högt. De fackliga organisationerna får ansluta sig till internationella konfederation.

Lagstiftningen har skapat ett system med arbets- och välfärdsdomstolar som behandlar kränkningar av arbetsmarknadslagarna som också gäller i frizonerna.

Begränsningar av fackliga rättigheter i arbetsmarknadslagen
• Artikel 220 i arbetsmarknadslagen anger att fackliga styrelsemedlemmar måste gå med på att de är guatemalanska medborgare, straffria och anställda av företaget eller utför uppdrag för det som frilansare. Arbetsgivare omfattas inte av några sådana krav, så det handlar bara om fördjupade ojämlikheter inför lagen mellan arbetsgivare och anställda. Det handlar också om att införa en ny form av diskriminering i arbetsmarknadslagen, eftersom ingen hänsyn tas till de många människor i Guatemala som varken kan läsa eller skriva och till alla de som varken läser eller talar spanska utan egna ursprungsspråk.

• Straff på ett till fem års fängelse för personer som gör sig skyldiga till aktioner som ska paralysera eller avbryta verksamheten i företag som bidrar till utveckling av landets ekonomi.

• Krav på obligatoriskt skiljeförfarande utan möjlighet till strejk i offentlig verksamhet som inte bedöms oumbärlig i strikt mening, som hälsovård, allmänna transporter och tjänster i samband med bränsle, samt förbud för sympatistrejker.

• Frånvaro av samrådsprocesser som ger fackliga organisationer möjlighet att framföra synpunkter till finansiella myndigheter när statsbudgeten ställs samman.

Strejkrätten
Löntagarna har strejkrätt om 51 procent av de anställda på ett företag stödjer en strejk. Begränsningarna är större för dem som arbetar i offentlig sektor. Även om lagen bara gör undantag från strejkrätten för oumbärlig offentlig verksamhet, är listan på sådana tjänster längre än den ILO har. Följden är att alla som arbetar inom utbildning, posten, transporter, el- och energi vägras strejkrätt.

RÄTTIGHETERNA I PRAKTIKEN

Rätten till liv hotas för den som arbetar fackligt
Guatemalanska invånare som använder sig av sin rätt att bilda en fackförening riskerar inte bara sin rätt till arbete, som är en mänsklig rättighet, utan också sina liv. De våldsamma och otrygga förhållanden som fackliga organisationer arbetar under förbättras inte. Officiella anmälningar av mord, kidnappningar, överfall och razzior på fackliga kontor och i ledares bostäder har skett också detta år. Myndigheterna, som ska ansvara för att sådana händelser utreds, se till att lagarna efterlevs och att alla har tillgång till rättvisan, låter för det mesta bli att vidta åtgärder eller så sätts de in för sent. 

Hotet om att förlora jobbet har en kraftigt avskräckande effekt på löntagare som vill bilda fackföreningar. Rädslan för att förlora livet är emellertid starkast möjliga motmedel mot dem som försöker skapa, bygga upp och konsolidera fackliga organisationer. 
 
Ständig diskriminering
Antifacklig diskriminering sker i olika former. Förutom extrema åtgärder som mord, mordförsök och fängelsestraff förekommer avskedanden av arbetare som försöker organisera fackföreningar, förhandla kollektivt eller bedriva facklig verksamhet. Det förekommer likaså svartlistning av fackliga ledare och medlemmar och tillfälliga stängningar av fabriker. Den internationella textilarbetarfederationen ITGLWF meddelade i januari 2003 Världshandelsorganisationen (WTO) att det var vanligt att ett företag stänger en fabrik och flyttar verksamheten sedan fackföreningar har bildats.

Fientliga arbetsgivare
Fientligheten mot fackföreningar och rättssystemets brister gör det mycket svårt att utnyttja de fackliga rättigheterna. Det är vanligt att arbetsgivarna hotar fackligt aktiva och det sker i regel ostraffat. Följden har blivit att organisationsgraden är mycket låg; uppskattningsvis bara omkring tre procent av arbetskraften. Det påverkar oundvikligen möjligheten till kollektiva förhandlingar och det gör också kravet på att fackföreningen måste representera 25 procent av ett företags anställda för att få förhandla. Även där arbetsgivare erkänner fackföreningar och samtycker till förhandlingar finns en tendens till att sedan åsidosätta kollektivavtalen.

Företagare använder sig av alla tänkbara metoder för att hindra att fackföreningar bildas, antingen genom avskedanden innan de kommit till, eller genom att ta ut förelägganden i domstol. En annan vanlig metod för att bli av med befintliga fackföreningar är att arbetsgivarna, som är väl medvetna om de flesta arbetares fattigdom och Arbetsmarknadsministeriets oförmåga, sparkar fackföreningsmedlemmar, vilket strider mot arbetsmarknadslagarna. Därefter erbjuds de olika förmåner i utbyte mot deras goda vilja. Ibland tvingas arbetare anmäla att det finns en fackförening på företaget. Företagarna erbjuder också bättre löner och arbetsvillkor för att stimulera till avhopp från facket. En annan teknik företagen använder för att slippa undan sina skyldigheter är att byta företagsnamn trots att det inte skett någon förändring av ägandet.

Svagt rättssystem = straffrihet
Landet har usla meriter i fråga om arbetsinspektion. Enligt löntagarna brukar inspektörerna snarare övertala dem om att avstå från sina rättigheter och varnar ofta arbetsgivarna i förväg när de ska komma på kontroll.

Arbetsdomstolarna är överlupna av ansökningar om att avskedade arbetare ska få tillbaka jobben och ärendena kan pågå i över tio år. Majoriteten av avskedandena saknar grund, vilket gör att domarna ger order om återanställning. Arbetsgivarna brukar emellertid strunta i domstolarnas beslut och domstolarna gör inget för att försäkra sig om att deras beslut respekteras.

Svårt att organisera i frizoner
I frizonerna och på sammansättningsfabrikerna (maquiladoras) upprätthålls arbetsmarknadslagarna särskild dåligt och hittills har bara ett enda kollektivavtal tecknats. Det saknas politisk vilja vilket avspeglar sig i arbetsmarknadsmyndigheternas oförmåga att kontrollera fel och kränkningar i dessa sektorer.

Investeringarna i frizonerna är mycket lättrörliga och det är en av de faktorer som gör det svårt att bilda fackföreningar där. För att ta ett exempel: 20 fabriker slog igen bara under de första fem månaderna av år 2006 och lämnade 5 000 personer utan arbete.

KRÄNKNINGAR UNDER ÅR 2006

Bakgrund
Våldet i Guatemala är ständigt närvarande och kulminerade i januari med totalt 394 dödade. Dessa kränkningar av rätten till liv omfattade mord, utomrättsliga avrättningar, social utrensning, lynchningar och massakrer. Enligt de fackliga organisationerna kommer införandet av frihandelsavtalet med USA, som började i juli och som de flesta folkrörelser var emot, snarare att fördjupa än minska de sociala orättvisorna.

Hotelser, trakasserier och försök till razzia hos fackföreningsmedlem
Den 15 mars försökte okända personer göra en razzia hemma hos Felipe de Jesús Sirín, ledare för den löntagarkommitté som bildats ad-hoc hos rikspolisen. Sirín hade hotats tidigare och utsatts för upprepade trakasserier för att få honom att lämna sitt fackliga uppdrag. Det senaste försöket hade skett sedan han lämnat in en rad klagomål och begärt en extern utredning av onormala metoder i hans organisation och som gjort att polismyndigheterna själva misstänks för inblandning i det misslyckade försöket till razzia.

Mordförsök mot lärarledare
Den 20 mars överfölls Claudia Jeannette Rivas, sekreterare i lärarförbundet STEG:s avdelning i Jutiapa, av en beväpnad man som försökte skjuta henne. Det skedde bara några dagar efter det att Claudia klagat på utbildningsministeriets korrumperade metoder i Jutiapa. Det var inte första gången man anföll henne. Hennes bror, som också var STEG-medlem, mördades år 2005.

Fackföreningsledare kidnappas i två timmar
Erwin Estuardo Orrego, medlem av Frente de Emeregencia Vendedores de Mercados de Guatemala (ett förbund för försäljare på marknader), kidnappades av två beväpnade män den 27 juli och hölls i två timmar på en plats i centrala staden. De satte ögonbindel på honom och förde honom till ett kontor i vad han senare insåg var polisstationen, där tolv andra personer anslöt sig till kidnapparna. Han misshandlades men släpptes när kidnapparna insåg att han hade telefonförbindelse med Guatemalas organisation för mänskliga rättigheter. Trots officiell anmälan har inga framsteg gjorts i utredningen av detta fall.

Hotelser mot fackföreningsledare
Den 26 november, i åttatiden på kvällen, stoppades Cesar Humberto Guerra, förhandlingssekreterare i bananarbetarnas fackförening SITRABI i Itzabal och utbildningsansvarig i centralorganisationen CUSG, av tre män när han kom körande genom bananplantagen Chicasaw i ett fordon som SITRABI ägde. Männen var beväpnade, sköt i luften och krossade bilens vindruta med en sten.

Hot mot medlemmar av bankfackförening
Ledarna för Sindicato de Trabajadores del Crédito Hipotecario Nacional (STCHN) har fortsatt få hotelser. Enligt UNSITRAGUA trappades hotelserna de fick år 2005 upp under 2006, vilket visar att företaget trots internationella anmälningar, inte givit upp målet att slå sönder organisationen.

Razzia mot CUSG-kontor
Den 6 april utsattes CUSG:s (Confederación de Unidad Sindical de Guatemala) huvudkontor för en razzia av okända män. De stal datorutrustning, böcker och vissa andra viktiga fackliga policydokument.

Ohederligt, antifackligt agerande av Coca Cola-distributör
Den 25 september höll direktören för Coca Cola:s distributionsföretag i Huehuetenango ett möte med personalen. Han erbjöd alla som lämnade facket en omedelbar lönehöjning på 140 dollar och förmånerna i kollektivavtalet, som aldrig tillämpats, och andra presenter, som fyra backar vatten gratis i månaden. Han lyckades övertala 50 procent av personalen och fick dem att inför en advokat skriva under ett brev där de sade upp sitt fackliga medlemskap.

Federación Sindical de Trabajadores de la Alimentación, Agroindustria y Similares (FESTRAS, livsmedelsarbetareförbund) klagade på att detta var en ohederlig metod att utöva påtryckningar på facket eftersom allt arbetsgivaren erbjöd var förmåner som all personal i företaget hade rätt till, och när människor lämnade fackföreningen skulle de förlora sina möjligheter att kollektivt kräva att rättigheterna skulle tillämpas.

Inget lokalt erkännande av lantarbetarfackförening
Den 28 juli 2006 fick UNSITRAGUA information om att den fristående lantarbetarfackföreningen Sindicato de Trabajadores Campesinos Independientes (Liga Campesina) i Cerro Colorado nekades erkännande trots att den lämnat in all nödvändig information till Arbetsmarknadsministeriet tre dagar tidigare. För registrering ställde ministeriet ologiska krav som urholkade föreningsfriheten eftersom de begärde skriftligt samtycke. Trots att ett sådant krav finns i lagen brukar det vanligen inte ställas och det har, som nämnts ovan, kritiserats som diskriminerande.

Att registrera en fackförening är ett hinderlopp
Sindicato de Trabajadores y Trabajadoras del Ministerio de Ambiente y Recursos Naturales (SITRAMARN, fackförening på miljöministeriet) bildades den 6 juli. Den 3 augusti tillkännagav ministeriet att flera av grundarna avskedats. Eftersom beslutet om fackföreningens registrering meddelades samma dag, höll de anställda en demonstration och sade att de skulle skicka ett officiellt klagomål till ILO och dra ministeriet inför domstol. Inför dessa påtryckningar drog ministeriet tillbaka avskedandena.

Så snart fackföreningen blivit registrerad valdes ledningen den 5 augusti, och alla handlingar till myndigheterna lämnades in den 8 augusti. Tre dagar senare fick fackföreningen ett meddelande från generaldirektoratet för arbetsmarknaden enligt vilket inskrivningen av ledningen inställts med anledning av ett föreläggande från miljöministeriet som protesterade mot bildandet av fackföreningen. Sådana åtgärder på grundval av förelägganden är olagliga.

Straffrihet för företag som kränker föreningsfriheten
Arbetare som massavskedades av företaget Bocadeli de Guatemala S.A. har fortfarande inte fått tillbaka sina jobb eller garanterats sina lagstadgade rättigheter. Förra året anmälde fackföreningen med stöd av UNSITRAGUA den ”strutsplan” som företaget antagit. Man planerade stänga alla sina fabriker och flytta dem till andra platser för att bryta sönder fackföreningen. Fackföreningen krävde att de anställda skulle få ut innestående lön och försökte förhandla om ett kollektivavtal om arbetsvillkoren. Företaget är dotterbolag till det salvadoranska multinationella företaget Productos Alimenticios Bocadeli S.A. de C.V. Det har fått sina tillgångar beslagtagna och ska ställas inför rätta, men bedriver fortfarande verksamhet i Guatemala under namnet Karante S.A. Företaget framhärdar i sina antifackliga metoder.

Trots beslaget lyckades dess rättsliga representant få polisens tillstånd till att hämta företagsfordon under förevändningen att de behövde service. Initiativet blockerades den 4 juli av arbetarna som hindrade fordonen från att lämna området trots att de blev hotade med våld av Bocadelis representanter. Dessutom förolämpade företagsadvokaten Randolf Castellanos UNSITRAGUA:s ledare och representanter för åklagaren för mänskliga rättigheter, som stödde fackföreningsmedlemmarnas åtgärder.

Sparkad för att ha försökt bilda fackförening
Nio arbetare som undertecknat en begäran till Arbetsmarknadsministeriet om att bilda en arbetarkommitté – förstadiet till en fackförening – blev i november avskedade från företaget Arandia. En arbetsdomstol beslutade att de skulle få tillbaka sina arbeten. Bland de avskedade fanns Cristina Pérez som i en intervju hävdat att säkerhetsvakter ibland låste in henne till sent på kvällen, trots att hon ammade ett barn, och Karen Chacón som sade att företaget behandlade de anställda ”som djur”. Arandia tillverkar kläder för företaget Jones Apparel Group som äger märkena Gloria Vanderbilt och Nine West.

Läs mer om Guatemala på LO-TCO Biståndsnämnds hemsida