Kränkningar av fackliga rättigheter 2007

FOLKMÄNGD: 6,8 milj. / HUVUDSTAD: San Salvador / GRUNDLÄGGANDE ILO-KONVENTIONER SOM RATIFICERATS: 29 – 87 – 98 - 100 - 105 - 111 - 138 - 182

Efter fackliga och andra organisationers kraftfulla kampanj ratificerade regeringen ILO-konventionerna om föreningsfrihet. Det var emellertid en pyrrusseger eftersom bestämmelserna ännu inte trätt i kraft och nya begränsningar har införts. En av centralorganisationernas huvudkontor genomsöktes och en ledare sattes i fängelse på falska anklagelser. Flera fall av kränkningar av föreningsfriheten fick positiva lösningar i domstol. 

LAGSTIFTNINGEN 

Författningen och arbetsmarknadslagstiftningen erkänner föreningsrätten för privatanställda och anställda på självständiga statliga organ. Anställda hos andra än självständiga myndigheter, exempelvis på offentliga sjukhus och i det statliga elbolaget, har inte rätt att organisera sig och får inte förhandla kollektivt. Under året har regeringen ratificerat ILO:s konventioner 87 och 98, 135 och 151. De har emellertid ännu inte trätt i kraft eftersom regeringen insisterade på att bindande reformer av lagen om statstjänst och om konventionen först måste antas. Den sistnämnda måste godkännas ytterligare en gång, av det nya parlament som ska väljas år 2009, vilket betyder att konventionerna inte kan träda ikraft dessförinnan. 

Den nya lagen om statlig tjänst, som har trätt ikraft, ökade begränsningarna av föreningsfriheten i offentlig sektor. Det är inte bara högre tjänstemän utan också lagerchefer, kassörer, skatteindrivare, löneansvariga m.fl. som inte omfattas av konventionen och därmed inte heller av rätten att organisera sig. Dessutom innehåller lagen inga föreskrifter om de andra grundläggande rättigheterna som krävs för föreningsfrihet i offentlig sektor, som bildandet av federationer och konfederationer, fackligt skydd, respekt för kollektivavtal, åtgärder mot diskriminering och statliga funktionärers ingrepp i fackliga angelägenheter. Konstitutionen tillåter emellertid statstjänstemän att organisera sig i föreningar för att försvara sina intressen.

Begränsningar av föreningsfriheten
För att registreras enligt lag måste fackföreningar gå igenom komplicerade procedurer. Det krävs exempelvis förhandstillstånd från regeringen. Om registrering av en organisation avslås, är det dessutom förbjudet att göra nya försök att etablera den under de följande sex månaderna. En fackförening måste ha minst 35 medlemmar på arbetsplatsen och förtroendevalda måste vara salvadoraner från födseln. Fackliga organisationer får inte delta i politisk verksamhet. 

Begränsningar av rätten till kollektiva förhandlingar
Staten begränsar förhandlingar om kollektivavtal genom att i arbetsmarknadslagen ange att en fackförening som ska förhandla om ett första kollektivavtal måste företräda minst 51 procent av de anställda i företaget eller på arbetsplatsen.

Strejkbegränsningar
Strejkrätten är begränsad, bland annat av krav på att 51 procent av de anställda - de oorganiserade inräknade - måste stödja en strejk på ett företag. Strejk kan bara utlysas om den gäller ändring eller förnyelse av ett kollektivavtal eller försvar av de anställdas yrkesintressen. Enligt Arbetsmarknadsministeriet har alla strejker i landet varit olagliga. Detta synsätt har stöd i lagen eftersom det är förbjudet att överklaga ett rättsligt beslut som förklarar en strejk olaglig.

Otillräckligt skydd mot osakliga avskedanden
Arbetsmarknadslagen ger inte rätt till återanställning av avskedade även om den rätten finns i San Salvadorprotokollet (Additional Protocol to the American Convention on Human Rights in the Area of Economic, Social and Cultural Rights) som El Salvador undertecknade. För någon tid sedan betonade också en ILO-rekommendation att återanställning av avskedade arbetare var en nödvändig beståndsdel i skyddet mot osakliga avskedanden.

Fackligt skydd begränsat
Det fackliga skyddet gäller bara 35 grundare av en fackförening och alla andra medlemmar är uteslutna från det. Dessutom upphör skyddet i samma ögonblick som meddelande om godkännande eller avslag på en begäran om lagenlig registrering erhålls. Det innebär att alla arbetare som hade rätt att bilda en fackförening sedan inte heller har något skydd alls mot avskedanden. 

RÄTTIGHETERNA I PRAKTIKEN 

Svagt skydd och antifackliga metoder
Det förekommer allvarlig diskriminering av löntagare som är fackligt organiserade och aktiva trots att antifacklig diskriminering är förbjuden i lag. Förbudet gäller även under perioden fram till en fackförenings registrering; löntagarna kan i teorin inte avskedas då eftersom deras namn står på registreringsansökan. 

Arbetsinspektionen fullgör inte sina skyldigheter
Ett annat hinder för utnyttjandet av de fackliga rättigheterna är att arbetsinspektionen inte genomför ordentliga inspektioner och upprätthåller lagen, utan bortser från antifackliga åtgärder och föredrar att inte bötfälla stora företag. De fackliga organisationerna har klagat på att de inte får veta när inspektioner sker och löntagarna meddelar att inspektörerna inte ens pratar med dem. De anställda får heller inte se inspektörernas rapporter eller får dem väldigt sent.

Arbetsmarknadsministeriet urholkar kollektivavtal
Vid flera tillfällen har Arbetsmarknadsministeriet givit lagligt stöd åt arbetsgivares begäran om att få ta bort paragrafer ur kollektivavtal. På så sätt har ministeriet åsidosatt dessa avtals laglighet och det faktum att de slutits kollektivt.

Godtyckligt avslag på registreringsansökan
Arbetsmarknadsministeriet vägrar mycket ofta ge fackliga organisationer juridiskt erkännande. Så skedde när det gällde SITEVMAIES, men efter ett nationellt klagomål blev organisationen erkänd. Eftersom det inte är möjligt att överklaga dessa förvaltningsrättsliga beslut går de som gynnas av registreringsavslaget straffria. Mål i domstol kan ta upp till 18 månader och under den tiden kan företaget ha krossat fackföreningen genom att sparka grundarna. Det betyder att även om målet skulle vinnas är det förlorat, eftersom fackföreningen då inte längre har stöd från de ursprungliga medlemmarna.

Massavskedanden urholkar fackföreningar
Det förekommer mycket ofta att arbetare och fackliga ledare massavskedas utan att få avgångsvederlag. Eftersom detta i praktiken accepteras av myndigheterna har arbetsgivarna uppmuntrats att använda metoden för att undergräva fackföreningar. 

Flexibla anställningsmetoder motverkar föreningsfrihet
Anställningsmetoder som anlitande av underentreprenörer via externa företag håller också på att bli ett stort hinder för organisering och kollektiva förhandlingar. I dessa fall urvattnas arbetsgivarnas ansvar och blir totalt ogenomskinligt eftersom det företag och den företagsledning personalen har direkt kontakt med inte är arbetsgivare i lagens mening. Följden blir att företaget inte bara vägrar förhandla om kollektivavtal utan aldrig kommer att erkänna fackföreningen.

Kränkning av rätten till arbete för facklig verksamhets skull
Diskriminerande svarta listor är ett av de verktyg som arbetsgivarna oftast använder mot fackföreningar, i synnerhet i frizoner. Genom att vägra anställa personer som tidigare haft fackliga kontakter utesluter företagen praktiskt taget alla fackligt aktiva från zonerna och försvårar på så sätt bildandet av nya fackföreningar. Alla de olika företagen cirkulerar sådana listor till varandra. Dessutom blundar statliga institutioner för problemet trots att upprepade klagomål gjorts.

Frizoner stöds i sin antifackliga politik
Trots att rätten till kollektiva förhandlingar är inskriven i lag tillämpas den inte i frizonerna på grund av att arbetsgivarna i mycket hög grad diskriminerar facklig verksamhet och därför att regeringen frånsagt sig skyldigheten att försvara anställdas förhandlingsrätt. Alla försök till organisering förtrycks och de anställda hotas med avsked, eller med att företaget kommer att stängas och lämna alla arbetslösa om de försöker bilda eller gå med i en fackförening. 

De särskilda stimulanspaketen för dessa företag underlättar och stödjer den antifackliga politiken. Sammansättningsfabrikerna har frihet att slå igen när de tycker att deras vinster hotas av fackföreningarnas krav på löntagarnas rättigheter. Efter sig lämnar företagen då skulder till både anställda och staten. I sådana situationer finns det inget utrymme för att gå till domstol med klagomål och det finns ingen statlig fond som kan betala ut avgångsvederlaget till de drabbade. När nu frihandelsavtalet träder i kraft finns det inga utsikter till förändringar eftersom det här rör sig om en av de garantier som inkommande företag får.

KRÄNKNINGAR UNDER ÅR 2006

Bakgrund
Den 1 mars 2006 trädde frihandelsavtalet med USA i kraft. De fackliga organisationerna, som varit emot avtalet från första början, klagade i slutet av året på att regeringens löften inte uppfyllts. I stället hade handelsunderskottet vuxit, många maquiladoras (sammansättningsfabriker) hade slagit igen snarare än ökat sina investeringar och totalt 90 000 arbetstillfällen hade gått förlorade. Det råder fortfarande osäkerhet och social oro i landet. Ratificeringen av ILO-konventionerna 87 och 98 ska ses som en del av regeringens åtgärder inför tecknandet av ett associationsavtal med EU, vilket skulle underlätta exporten av salvadoranska produkter dit.

Angrepp på huvudkontor, gripanden och tortyr av fackliga ledare
Mellan kl. 23 den 5 juli och 03 den 6 juli gjorde polisen en husrannsakan av centralorganisationen Confederación Sindical de Trabajadores Salvadoreños (CSTS) huvudkontor, utan någon order. Daniel Ernesto Morales, CSTS informationssekreterare och medlem av livsmedelsarbetareförbundet Sindicato de Dulces y Pastas Alimenticias greps och torterades. Polisens förevändning var att de letade efter vapen hos organisationer runt universitetet där det nyligen förekommit några studentdemonstrationer. CSTS och de andra fackliga organisationerna hävdade att husrannsakan bara var ytterligare ett exempel på fackligt förtryck.

Tre olika ”tillfälligheter” sammanföll. Samma dag hade en presskonferens hållits på CSTS kontor för att väcka uppmärksamhet kring det växande förtrycket mot fackliga och andra organisationer i det civila samhället. CSTS hade också krävt en utfrågning inför den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (CIDH) för att få informera kommissionen om regeringens antifackliga politik. Det ska också framhållas att polisen inte gjort razzior hos några andra organisationer även om det fanns många i området. CSTS var inte ens den som låg närmast universitetet.

Dessutom hade den fackföreningsledare som greps och torterades stämt företaget DIANA inför domstol. Det ägs av miljöministern Hugo Barrera som dragit igång en våldsam antifacklig kampanj på företaget (se 2006 års översikt). Daniel Ernesto släpptes villkorligt fyra dagar senare, efter en stark solidaritetskampanj och internationella påtryckningar.

Anställda på Hermosa fortfarande oskyddade och svartlistade
De 190 arbetarna som avskedades i maj 2005, när Hermosa Manufacturing stängdes, har fortfarande inte fått något av den ersättning företaget är skyldigt för obetalda löner och avgångsvederlag. Stängningen skedde en månad efter det att en fackförening bildats på sammansättningsfabriken och de anställda hade börjat kräva att obetalda socialförsäkrings- och pensionsavgifter skulle betalas. Företagets skuld till arbetarna och staten uppgår till totalt 825 000 US-dollar. Under år 2006 slutförde arbetarna alla tillgängliga processer för att få sin rätt. Det enda resultatet blev att de hamnade på en svart lista som cirkulerar på sammansättningsfabrikerna i området så de fick inget arbete på andra fabriker.

Hela ledningen för en fackförening avskedad
I april förlorade SITRAEBES (Sindicato de Baterias de El Salvador) hela sin ledning på grund av avskedanden.

Trakasserier av fackföreningsmedlemmar
Federación Sindical Salvadoreña klagade den 27 juli på att flera arbetare fått anonyma brev som handlade om att ”fackets undergång”. De informerade också om trakasserier av fackliga ledare och razzior mot kontor. Federationen gjorde en officiell anmälan till allmänna åklagaren som har hand om skyddet av mänskliga rättigheter.

Läs mer om El Salvador på LO-TCO Biståndsnämnds hemsida