Jordanien

Skriv ut

FOLKMÄNGD: 5,7 milj. / HUVUDSTAD: Amman / GRUNDLÄGGANDE ILO-KONVENTIONER SOM RATIFICERATS: 29 – 98 – 100 – 105 – 111 – 138 - 182

Det finns fortfarande många restriktioner för jordanska arbetares fackliga rättigheter, inklusive systemet med en organisation som har monopolställning. Det ständigt ökande antalet migrantarbetare har fortfarande inga fackliga rättigheter men de jordanska fackliga organisationerna har pressat regeringen för att den ska ändra lagen.

LAGSTIFTNINGEN

Hinder för föreningsfriheten 
Anställda i privata och på vissa statliga företag har rätt att bilda fackföreningar. Föreningsfriheten är emellertid omgiven av många hinder. Fackliga organisationer måste godkännas av Arbetsmarknadsministeriet för att kunna registreras officiellt. Registreringen är direkt knuten till 17 yrken och sektorer inom vilka det redan finns fackföreningar, vilket omöjliggör facklig pluralism. 

Fackliga organisationer måste tillhöra General Federation of Jordanian Trade Unions (GFJTU), som är den enda federationen. Regeringen betalar GFJTU:s löner och en del av verksamheten och reviderar också federationens bokföring, kontrollerar aktiviteterna och är observatör vid fackliga val. 

Statstjänstemän, hushållsanställda, trädgårdsmästare, kockar/kokerskor och lantbruksarbetare omfattas inte av arbetsmarknadslagstiftningen. 

Inga fackliga rättigheter för migrantarbetare
Utlänningar som arbetar i Jordanien får inte gå med i fackföreningar, förhandla kollektivt eller strejka. De fackliga organisationerna har pressat på för att regeringen ska ändra arbetsmarknadslagen så att migrantarbetare får bli medlemmar utan rösträtt. Den föreslagna ändringen har ännu inte lagts fram för representanthuset. Det finns över en miljon migrantarbetare i Jordanien och antalet ökar.
 
Arbetsmarknadslagstiftningen ger inget skydd mot antifacklig diskriminering. Löntagare får klaga hos Arbetsmarknadsministeriet som har rätt att återinsätta löntagare i tjänst om de avskedats för facklig verksamhet. 
 
Strejkrätten kraftigt begränsad 
Strejkrätten är mycket begränsad eftersom regeringstillstånd krävs innan en strejk kan hållas. Arbetsmarknadsministeriet kan föreskriva omständlig medling och kan överlämna ärendet till arbetsdomstol om medlingen misslyckas. Arbetsdomstolen består av domare som ministeriet utser och dess beslut är bindande. Båda parter måste samtycka till att ärendet går till domstol; i annat fall lämnar ministeriet ärendet till ministerrådet och sedan parlamentet.

Under medlings- och skiljedomsprocessen är strejker förbjudna. Lagen förbjuder också arbetsgivare att avskeda anställda under en konflikt. 
 
Fackföreningar har rätt att förhandla kollektivt 
Fackföreningar har rätt att förhandla kollektivt. De vanligaste förhandlingsfrågorna gäller löner, arbetarskydd, arbetstid och sjukförsäkringar.

Frizoner
I Jordanien finns en kombination av frizoner och ”kvalificerade industrizoner” och de lyder under arbetsmarknadslagstiftningen. 

RÄTTIGHETERNA I PRAKTIKEN

Strejker olagliga
Strejker förekommer, men utan tillstånd från regeringen som förklarar dem olagliga.  

Migrantarbetare: fackföreningar vill gärna hjälpa …
Vissa fackliga organisationer försöker representera migrantarbetarnas intressen även om de inte får rekrytera dem som medlemmar. National Labour Committee (NIC, en amerikansk organisation som försvarar löntagarnas rättigheter) beskrev i mars 2006 i en fördömande rapport de förskräckliga arbetsvillkor som migrantarbetare ofta har i frizonerna: mycket långa arbetsdagar i många gånger livsfarliga miljöer till mycket låga löner som dessutom ibland inte betalas ut på flera månader. Till detta kommer hot om deportering av alla som klagar, flera fall av fysiskt och sexuellt våld etc.

Arbetsmarknadsministeriet reagerade på rapporten med en rad åtgärder. Den ökade antalet inspektörer, öppnade särskilda telefonlinjer som migrantarbetarna kunde använda för att framföra sina klagomål, bötfällde arbetsgivare och slutade under en tid utfärda visum för migranter. Minst sju fabriker stängdes.

De fackliga organisationerna svarade med en brådskande begäran till regeringen om reformering av arbetsmarknadslagen för att den ska ligga i linje med internationella normer för både jordanier och migrantarbetare. Regeringen accepterade GFJTU:s begäran om att sätta upp kontor i frizonerna och lovade finansiera dem.

… men är ofta hjälplös
I fabriken Bangladeshi Taylor kontaktade textilfacket arbetsmarknadsministeriet på de anställdas begäran, sedan de klagat på inhumana arbetsvillkor och sovsalar utan rinnande vatten och på att de ibland tvingades ta amfetamin för att orka arbeta längre. Myndigheterna svarade med att stänga fabriken, utan att ens samråda med eller förvarna de anställda. De lämnades att klara sig så gott de kunde i sina sovsalar och blev senare misshandlade av manliga chefer.

KRÄNKNINGAR UNDER ÅR 2006

Bakgrund
Flera strejker bland asiatiska arbetare utbröt på sammansättningsfabriker i frizonerna, men gav inga större resultat för de anställda som ofta led av förskräckliga arbetsvillkor och hot om deportering.

Oljeindustrin respekterar inte avtal
I mars lade 3 500 anställda på oljeraffinaderiet JPRC ner arbetet sedan de förgäves väntat på att arbetsgivaren skulle tillämpa ett avtal de slutits en månad tidigare med olje- och kemiarbetarförbundet. Enligt avtalet skulle lönerna höjas och sjukförsäkringen förbättras.

Deporterade för kollektiv åtgärd
Tio arbetare på den turkiska fabriken Atateks, som några veckor tidigare startat och lett en protest som givit förbättrade arbetsvillkor och löner, fördes den 3 augusti till polisstationen i ett fordon som fabriksledningen ägde. Man sade att de skulle köras till Amman för att få sina bosättningstillstånd. De tio hade per mobiltelefon meddelat sina kollegor att de gripits och det utlöste en demonstration. De tio blev misshandlade och alla kläder togs ifrån dem. Den 6 augusti utvisades de ur landet, utan att ens ha fått hämta sina tillhörigheter. Myndigheterna förklarade att de sparkats av ledningen och deporterats eftersom de utgjorde ett hot, men vägrade lämna ytterligare detaljer.

Den 2 september fick en tvist på den palestinska fabriken Silver Planet liknande resultat
Tio arbetare som representerade 500 anställda från Bengalen deporterades efter att först ha suttit fängslade.

Upp

Läs mer om Jordanien på LO-TCO Biståndsnämnds hemsida