Malaysia

Skriv ut

FOLKMÄNGD: 25,3 milj. / HUVUDSTAD: Kuala Lumpur / GRUNDLÄGGANDE ILO-KONVENTIONER SOM RATIFICERATS: 29 – 98 – 100 – 138 – 182 (105  uppsagd)

Arbetsgivarna vägrade konsekvent erkänna fackföreningar med hjälp av ett krav i arbetsmarknadslagen och arbetare tvingades vänta i åratal på att regeringen och domstolarna ska fatta beslut om fackligt erkännande och ge arbetet tillbaka till dem som sparkats för facklig verksamhet. Förbudet mot fackföreningar i ”pionjärsektorn elektronik” och andra omfattande restriktioner av de fackliga rättigheterna fanns kvar. Migrantarbetares protester av attackerades.

LAGSTIFTNINGEN

Lagen erkänner de flesta löntagares rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar, men proceduren för att få erkännande tar lång tid och är krånglig. Dessutom föreskriver 1959 års fackföreningslag och 1967 års lag om relationerna på arbetsmarknaden (Industrial Relations Act, IRA, med senare tillägg) omfattande begränsningar av föreningsfriheten. Ett beslut i ILO:s kommitté för föreningsfrihet år 2004 konstaterade att många paragrafer i fackföreningslagen kränker föreningsfriheten och kritiserade att inga åtgärder vidtagits trots tydliga rekommendationer till regeringen (i detta och andra liknande fall under de senaste 15 åren) om att de bör korrigeras.

Flera andra lagar som inte direkt gäller arbetslivs¬frågor innebär också restriktioner. Malaysias strafflag kräver till exempel polistillstånd för offentliga möten med fler än fem deltagare.

Många restriktioner för att bilda fackförening, godtycklig avregistrering
Generaldirektören för fackföreningar (Director General of Trade Unions, DGTU) har makt att övervaka och inspektera fackliga organisationer. Han kan vägra registrera en fackförening utan att ange några skäl för det och kan upphäva registreringen. Organisationer som inte registrerar sig eller som fått avslag på ansökan eller blivit av med sin registrering betraktas som illegala. DGTU har stort utrymme att själv avgöra ärendena. En facklig registrering kan exempelvis dras in om DGTU ”anser” att den ”troligen kommer att användas för olaglig verksamhet”. Registrering kan också dras in om DGTU upptäcker att det finns två eller fler registrerade organisationer på ”ett företag, ett yrkesområde eller en bransch”. Han kan också upphäva en facklig avdelning om han ”är säker på” att avdelningen brutit mot lagen eller sina stadgar. Arbetskraftsministern kan också suspendera en fackförening i upp till sex månader av hänsyn till den nationella säkerheten eller allmänna ordningen.

DGTU kan avgöra vilka löntagargrupper en facklig organisation får organisera. Han måste också ge förhandsgodkännande innan en facklig organisation kan ansluta sig till en internationell organisation. Artikel 9 i fackföreningslagen, som begränsar det fackliga medlemskapet till anställda inom likartad verksamhet, har givit DGTU möjlighet att främja företagsvisa fackföreningar. Detta har bidragit till att hålla fackföreningsrörelsen liten och splittrad.

Restriktioner för förtroendevalda
Fackliga styrelseposter förbehålls malaysiska medborgare och de måste ha arbetat minst ett år i företaget, branschen, yrket eller industrin som organisationen är knuten till. De får inte ha någon post eller anställning i ett politiskt parti.

Organiseringsförbud
Lagen förbjuder fackföreningar att organisera personer med arbetsledande eller verkställande uppgifter eller som hanterar ”konfidentiella” frågor eller säkerhetstjänster. Definitionen utnyttjas grovt av de flesta arbetsgivare för att neka anställda fackligt medlemskap och kräva att erfarna fackliga ledare avsätts. Inom elektronikindustrin (den största sektorn i landet) tillåter regeringen företagsfackföreningar men inga nationella förbund.

Allmänna fackförbund är förbjudna och det är praktiskt taget omöjligt att slå samman fackföreningar för olika yrkesområden.

Fackföreningar måste ha arbetsgivarens godkännande
Artikel 9 i arbetslivslagen från år 1967 säger att en facklig organisation måste ansöka om godkännande från arbetsgivaren som kan avgöra om han vill erkänna den eller inte eller vända sig till generaldirektören för att få bekräftelse på att medlemmarna faktiskt är ”riktiga” medlemmar. Denna föreskrift utnyttjas konsekvent av arbetsgivarna för att försena facklig registrering och förhindra facklig organisering och kollektiva förhandlingar.

Förbud för migrantarbetare att bilda eller leda fackföreningar
Lagen hindrar migrantarbetare från att organisera sig eller försöka bli medlemmar i en fackförening. De får heller inte anställas som funktionärer i en facklig organisation. Med tanke på den ständigt växande andelen invandrare i den Malaysiska arbetskraften berövar denna bestämmelse en stor mängd arbetare deras fackliga rättigheter.

Offentlig sektor
Fackliga organisationer i den offentliga sektorn får bildas per ministerium, avdelning, yrke eller verksamhet och dessa får ansluta sig till federationer. Anställda i lagstadgad verksamhet (som hamnar och löntagarnas försäkringsfond, Employees' Provident Fund) får bara tillhöra interna fackföreningar. Dessa kan i sin tur ansluta sig till statstjänstemannaförbundet och till landets centralorganisation. Anställda inom försvaret, polisen och på fängelserna får inte bilda eller gå med i fackföreningar.

Strejkrätten begränsad
Strejkrätten är inte uttryckligen erkänd och begränsningar i lagstiftningen gör det praktiskt taget omöjligt för löntagarna att genomföra lagliga strejker. Fackliga organisationer får inte strejka i konflikter om registrering av fackföreningar eller olagliga avskedanden. General- och sympatistrejker är inte heller tillåtna.

Fackliga styrelsemedlemmar som deltar i en olaglig strejk kan straffas med böter och fängelse i högst ett år. Vanliga medlemmar som strejkar anses av regeringen automatiskt berövade sitt fackliga medlemskap och kan därefter inte gå med i någon annan facklig organisation utan skriftligt tillstånd från DGTU.

Procedurerna för att få tillstånd till en strejk är krångliga. Två tredjedelar av en fackförenings medlemskår måste rösta för strejken i sluten omröstning och röstsedeln måste innehålla en förklaring av ”den typ av åtgärder som ska vidtas eller undvikas under strejken”. Omröstningens resultat överlämnas till DGTU för kontroll. När alla procedurer genomförts åläggs fackföreningen en avkylningsperiod på sju dagar. Under den tiden kan avdelningen för arbetslivsrelationer på Arbetskraftsministeriet försöka medla och om det misslyckas kan konflikten överlämnas till arbetsdomstolen. Så länge konflikten ligger i arbetsdomstolen är strejker och lockout förbjudna.

Strejkrätten för fackliga organisationer inom ”oumbärlig verksamhet” begränsas ytterligare. De måste exempelvis varsla om strejk 21 dagar i förväg. Definitionen av ”oumbärlig verksamhet” är mycket vid och omfattar bl.a. sjukvård, utbildning och transporter.

I den offentliga sektorn är det praktiskt taget omöjligt att genomföra strejker.

Begränsningar av fackföreningars politiska verksamhet
Fackliga organisationer får inte använda sina pengar för politiska ändamål som definieras som ”direkt eller indirekt betalning till ett politiskt parti” eller ”främjande av politiska ändamål”. Definitionen är vid och gäller inte bara stöd till kandidater utan också politiska möten och spridning av politisk litteratur eller handlingar av alla slag.
 
Förhandsgodkännande för internationellt medlemskap
Enligt artikel 76.a i fackföreningslagen måste fackliga organisationer begära förhandsgodkännande från DGTU innan de ansluter sig till något ”rådgivande organ … utanför Malaysia” och ansökan behandlas på de villkor som DGTU vill ställa.
 
Begränsningar av kollektiva förhandlingar …

… i privat sektor
Enligt lagen om relationerna i arbetslivet (IRA) får kollektiva förhandlingar inte gälla anställningar och avskedanden, förflyttningar, befordringar och återanställning. Bestämmelsen ger arbetsgivarna möjlighet att ostraffat göra sig av med fackligt aktiva och fungerar därför avskräckande för andra anställda så att de lämnar fackföreningen. IRA begränsar också rätten till kollektiva förhandlingar på ”pionjärföretag”; en kategori som bl.a. elektronikin¬dustrin fortfarande tillhör. Sedan år 1994 har regeringen hävdat att man håller på att upphäva den bestämmelsen men hittills har inget hänt.

… i offentlig sektor
I den offentliga sektorn begränsar systemet med gemensamma råd de fackliga organisationernas uppgifter till rent konsultativa. De kan endast ”uttrycka sina synpunkter” på principer som rör löner och arbetsvillkor. De kan inte föra konflikter till arbetsdomstolen såvida de inte får kungens uttryckliga tillstånd för det.

Lagen om inre säkerhet – ett ständigt närvarande hot
Enligt lagen kan alla som misstänks hota den nationella säkerheten gripas av polis och hållas häktad i upp till 60 dagar utan rättegång. Under den perioden hålls personen isolerad, utan kontakter med vare sig advokater eller familjemedlemmar. Efter den första 60-dagarsperioden kan en häktningsorder utfärdas för två år, med inrikesministerns godkännande, och den kan förlängas i det oändliga. Fackliga ledare har flera gånger hotats med denna drakoniska lag.

Sysselsättningslagen tillämpas bara på malaysiska halvön
Medan övriga arbetsmarknadslagar gäller på Sabah och Sarawak, gäller inte sysselsättningslagen som reglerar anställning, kontrakt, uppsägningar, miniminormer och arbetsvillkor där. De två östra staterna i Malaysia har sina egna arbetslivsförordningar och andra arbetslivsvillkor.


RÄTTIGHETERNA I PRAKTIKEN

Regeringsinblandning
Inte mer än cirka 8 procent av den totala arbetskraften är organiserad. De fackliga organisationerna försöker vara oberoende av både regeringen och de politiska partierna, men regeringens kontroll är genomgripande och sträcker sig också till en organisations interna angelägenheter.

Förbud mot allmänna förbund
På grund av förbudet mot att bilda allmänna fackliga konfederationer erkänns inte Malaysian Trades Union Congress (MTUC), med 500 000 medlemmar i både privat och offentlig sektor, som facklig konfederation enligt lag. I stället har MTUC registrerats under föreningslagen (Societies Act) och har därför inte rätt att sluta kollektivavtal eller vidta konfliktåtgärder. Den ger emellertid tekniskt stöd till medlemsorganisationerna.

Fackligt erkännande oerhört tidskrävande
Det ska ta högst 21 dagar att få svar på begäran om fackligt erkännande från en arbetsgivare. Om det blir konflikt tar det emellertid mycket längre tid. Frågan förs då till generaldirektören för arbetslivsrelationer (DGIR), DGTU och sedan till Arbetskraftsministeriet som har sista ordet, såvida det inte överklagas till domstol. Appellationsdomstolen har emellertid i praktiken små befogenheter att ändra ett tidigare beslut. Det är inte ovanligt att krav på erkännande tar mellan 18 och 36 månader att avgöra, i synnerhet om konflikt utbryter. MTUC:s ordförande konstaterade att vissa ansökningar tar så lång tid som tre till fem år.

Godtycklig vägran att erkänna facket
I ett klagomål till ILO som lämnades in i september 2003 räknade MTUC upp ärenden under de föregående 36 månaderna där DGTU godtyckligt vägrat ge över 8 000 löntagare i tillverkningsförtag rätt att organisera sig och förhandla kollektivt. I slutet av år 2006 hade MTUC skrivit upp ännu fler fall där DGTU vägrat erkänna fackliga organisationer.

Arbetsgivare inför ytterligare restriktioner
Arbetsgivarna utnyttjar lagstiftningens begränsningar av vilka som har organisationsrätt för att hindra så många som möjligt från att gå med i facket. Arbetsgivarna definierar ofta kategorin chefer och verkställande personer på ett sätt som gör att den omfattar arbetsledare, biträdande arbetsledare, sektionsledare och tillsynspersonal på lägre nivåer. Det har också funnits en tendens till att anse att alla anställda inom IT-sektorn faller inom den ”konfidentiella” gruppen, vilket effektivt hindrar dem från att gå med i samma organisationer som resten av de anställda. På detta sätt kan arbetsgivarna upprätthålla en rad små och därför svagare fackföreningar.

Ineffektiva arbetsdomstolar
Hittills har regeringen inte på något sätt straffat arbetsgivare som går emot dess beslut om fackligt erkännande eller vägrar efterleva arbetsdomstolarnas beslut om återanställning av olagligen avskedad personal. I vissa fall har företag ändrat namn eller upphört med verksamheten medan målet behandlas i domstol.

I slutet av år 2005 visade information från arbetsdomstolen att det låg 3 652 fall i domstol och väntade på avgöranden. I slutet av år 2006 kritiserade MTUC:s ordförande att många av de ärenden som anmäldes till regeringen under år 2003 fortfarande inte nått arbetsdomstolen. I andra fall har det över huvud taget inte fattats beslut ens 12 månader efter det att ärendena slutbehandlats. 

Migrantarbetare skräms för att inte organisera sig
Det finns uppskattningsvis 2,5 – 3 miljoner migrantarbetare i Malaysia av vilka 1,8 miljoner har kommit in i landet lagligt. Anteckningarna på deras arbetstillstånd uppger att de inte är malaysiska medborgare och inte får organisera sig. Största delen av invandrarna, som kommer från olika håll i södra och sydöstra Asien, arbetar långa arbetsdagar mot mycket låga löner (om de får någon alls) och utsätts ofta för både muntliga och fysiska kränkningar. MTUC krävde under året att migrantarbetare skulle få frihet att bilda och gå med i fackliga organisationer och fortsatte arbeta för den rätten. Systemet för registrering av migrantarbetare avskräcker dem också från att hävda sina rättigheter eftersom det ger arbetsgivarna full frihet att avskeda anställda av vilka skäl som helst.

Polistrakasserier
Det har blivit vanligt att polisen trakasserar och hotar lagligen upprättade och fredliga strejkvakter. MTUC har flera gånger tillkallats för att begära att generalinspektören för polisen ska ingripa.

Antifackliga aktiviteter ökar
Under senare år har det blivit allt vanligare med åtgärder för att slå sönder fackföreningar. MTUC hävdade att tidigare tjänstemän på avdelningarna för fackliga organisationer respektive relationer i arbetslivet medverkat till att få fram information från nuvarande tjänstemän om organisationer som ansökt om erkännande eller håller på att förhandla om kollektivavtal. De tidigare tjänstemännen kontaktade sedan arbetsgivarna och erbjöd sig att få bort fackföreningen och ge råd om hur förhandlingsprocessen kunde förlängas.

Det var vanligt att arbetsgivarna ifrågasatte ministeriets beslut om erkännanden av fackföreningar och mängder av fall ligger i domstolarna. MTUC konstaterade att antifackliga arbetsgivare, bland dem multinationella företag, allt oftare väljer den vägen för att slippa erkänna fackföreningar under fem till sju år.

KRÄNKNINGAR UNDER ÅR 2006

Bakgrund
I november tillkännagav regeringen planer på att se över Sysselsättningslagen under år 2008, enligt uppgift för att ge arbetsgivarna större flexibilitet när det gäller att göra personalnedskärningar och för att uppmuntra till ökade utländska investeringar.

Våldsamma polisangrepp på fackliga möten
MTUC organiserade den 26 mars en fredfull protest mot regeringens höjning av bränslepriser i Kuala Lumpur. Protesten slogs ner av polisen med kraftigt våld. 22 personer greps, bland dem två små flickor. Polisen använde batonger, hundar, vattenkanon och ridande polis för att brutalt skingra folkmassan. Polisen sade att protesten var olaglig trots att de fått information om den i förväg i ett brev från MTUC.

Dagen därpå, den 27 mars, hindrades en protestmarsch med 500 MTUC-medlemmar och andra från det civila samhället av polis från att överlämna en petition med protest mot bränsleprishöjningen till premiärministern.

I en händelse som sedan kom att kallas ”Bloody Sunday”, blev en annan protest mot höjda bränslepriser i stadskärnan brutalt nerslagen av polisen den 28 maj. Även denna gång använde polisen övervåld mot demonstranterna bland vilka det fanns fackliga ledare. Många blev allvarligt skadade och totalt 20 personer greps.

Vedergällning mot fackliga ledare på Universal Cable Berhad
Den 19 september kallade ledningen för Universal Cable in lokal polis som grep nio arbetare med anledning av företagets påståenden om att de gripna var delaktiga i stölder av företagets egendom. De nio var i själva verket ledande medlemmar av fackföreningen på företaget (som tillhörde Electrical Industry Workers’ Union) och de hade spelat viktiga roller i organiseringen av fackliga aktiviteter och arbetet för att driva löntagarnas krav. Vid årets slut höll ett fackligt överklagande till arbetsmarknadsmyndigheten fortfarande på att behandlas.

Sex år på Kaneka och fackföreningen är fortfarande inte erkänd
År 2006 avslog DGTU en ansökan från NUPCIW (National Union of Petroleum and Chemical Industry Workers) om erkännande av fackföreningar på fyra företag i Kaneka-gruppen. Företagets vägran att erkänna organisationerna och myndigheternas långsamma handläggning har gjort att ansökan dragit ut på tiden i fem år. Många av de ursprungliga fackföreningsmedlemmarna hade gått ur och förbundet hade inte längre tillräckligt många medlemmar för ett erkännande.

Anställda ”utklassas” ur facket på British American Tobacco
Arbetsgivarna på British American Tobacco utnyttjade ett kryphål i arbetsmarknadslagen och införde en ny titel, ”processpecialist” för anställda i företaget. ”Denna pseudobefordran berövade 15 medlemmar av British American Tobacco Employees Union (BATEU) deras rätt att tillhöra facket och hindrade 38 andra från att gå med. BATEU riskerar att förlora så mycket som 60 procent av sina medlemmar. Ett överklagande av åtgärden till generaldirektören för relationer i arbetslivet var fortfarande inte avgjord vid årets slut.

Sparkad för spridning av fackliga broschyrer – med domstolens godkännande!
Tre arbetare på Guppy Plastics Industries sparkades av arbetsgivaren för att de under arbetstid delat ut fackliga broschyrer på fabriken. När de överklagade avskedandena som en antifacklig åtgärd, fann en arbetsdomstol i juni att avskedandena var riktiga därför att informationen i broschyrerna var felaktig.

Gul fackförening på AmBank godkänd i domstol
Under år 2006 förlorade NUBE (National Union of Bank Employees) ett mål i appelltionsdomstolen i Kuala Lumpur där man begärt att DGTU skulle åläggas att avregistrera en gul fackförening som skapats av ledningen för AmBank. NUBE:s bevis inkluderade det faktum att ledningen handplockat de sju ledarna för AmBank Employees Union (KEPPA) och organiserat och bekostat KEPPA-möten på olika avdelningar. På dessa möten hade AmBank Bransch Networks generaldirektör krävt att kontors- och annan personal skulle skrivs under ansökningar om medlemskap i KEPPA. Domstolen bortsåg från bevisen om ledningens medverkan i bildandet av KEPPA och beslutade utifrån en liten teknikalitet till NUBE:s nackdel.

People’s Volunteer Corps (RELA) angriper protesterande migrantarbetare
Migrantarbetare från Indien som rekryterats till Whitex Garments, JB Automobile Engineering Sdh.Bhd., Sri Sai Costruction och GSM Kajang genomförde en enveckas protest framför Indiens ambassad i Kuala Lumpur, för att få hjälp att få ut sina löner från arbetsgivarna. På eftermiddagen den 28 februari gjorde en grupp från frivilligkåren RELA en razzia mot lägret, överföll och misshandlade arbetarna med sparkar, slag och batonger och greps 61 arbetare som skickades till Lenggeng:s häkte. Ögonvittnen berättade att angriparna inte brydde sig om diplomater från ambassaden, som försökte ingripa och säga till RELA:s kapten att arbetarna hade giltiga dokument och pass. Flera arbetare skadades allvarligt. En undersökning visade att alla 61 som gripits hade giltiga resehandlingar och hade kommit in i Malaysia den lagliga vägen.

Vedergällning mot migrantarbetare för arbetskonflikt
I april sparkades 68 migrantarbetare från Indien som deltagit i en arbetskonflikt med sin arbetsgivare i Shah Alam till försvar för sina rättigheter. Medan ärendet låg i domstol ska arbetsgivaren ha kallat in en RELA-grupp som satte migranterna i häkte i nio dagar, tills dess att deras rättsliga status klargjorts. I juli kom ett gäng inhyrda ligister in i arbetarnas sovsal, hotade dem och tvingade ut dem ur deras rum. Sedan kastades deras tillhörigheter ut på gatan.

Upp

Läs mer om Malaysia på LO-TCO Biståndsnämnds hemsida