
Här kan du även ladda ner rapporten per kontinent och land. ![]()

Ladda ner rapporten på engelska, spanska, franska och tyska på
IFS webbsida ![]()

FOLKMÄNGD: 3,8 milj. / HUVUDSTAD: BEIRUT / GRUNDLÄGGANDE ILO-KONVENTIONER SOM RATIFICERATS: 29 – 98 – 100 – 105 – 111 – 138 - 182
Kriget och politiska spänningar krossade alla förhoppningar om förbättrade fackliga rättigheter i praktiken eller genom reformer av arbetsmarknadslagarna.
Löntagarna har enligt lag rätt att bilda fackföreningar och federationer.
Stora befogenheter att ingripa
Lagstiftningen ger Arbetsmarknadsministeriet stora befogenheter och ministeriets tillstånd krävs innan en fackförening får bildas. Dessutom kontrollerar ministeriet alla fackliga val, bestämmer valdag och vilken procedur som ska tillämpas och ska sedan godkänna resultaten.
Lagstiftningen tillåter också upplösning av fackföreningar genom förvaltningsbeslut. Organisationerna får inte bedriva någon politisk verksamhet.
Föreningsfrihet – men inte för alla
150 000 statstjänstemän är förbjudna att bilda eller gå med i fackföreningar. Dessutom gäller arbetsmarknadslagstiftningen inte hushållsanställda, daglönare och tillfällig arbetskraft inom offentliga tjänster och inte heller vissa kategorier lantarbetare.
Höga hinder för kollektiva förhandlingar
Kollektiva förhandlingar tillåts enligt lag men minst 60 procent av löntagarna måste enas innan fackföreningen får inleda förhandlingar. Kollektivavtal måste godkännas av två tredjedelar av medlemskåren i ett allmänt medlemsmöte. Ett utkast till ny arbetsmarknadslagstiftning sänker tröskeln till 51 procent och ger statstjänstemän förhandlingsrätt. Vid slutet av året hade förslaget emellertid inte blivit lag.
Begränsningar för strejkrätten
Strejkrätten är begränsad och lagen ger inte tillräckligt skydd mot antifacklig diskriminering, även om böterna för brott mot den är relativt höga. Ett utkast till ändring av lagstiftningen förbjuder diskriminering på grund av fackligt medlemskap men det har fortfarande inte blivit lag.
Fackliga organisationers möjligheter att organisera demonstrationer begränsas av att de måste ange antalet deltagare i förväg och avdela fem procent av fackföreningens medlemmar som ordningsvakter. Organisatörerna måste underteckna ett dokument där de tar fullt ansvar för alla skador som kan uppstå under demonstrationen.
Positivt initiativ om erkännande av hushållsanställdas rättigheter
Arbetsmarknadsministeriet utfärdade ett dekret som tillsatte en nationell kommitté på hög nivå för att ändra den lokala arbetsmarknadslagen och ta större hänsyn till hushållsanställdas rättigheter. Kommittén ska utforma ett standardkontrakt för sådana anställningar och ta fram ett tvåårigt handlingsprogram.
Under senare år har alla slags politiska grupper försökt manipulera fackföreningsrörelsen genom att skapa splittring mellan arbetare och aktiva. Det finns för närvarande 13 olika konfederationer, men många saknar all representativitet.
Regeringsinblandning
Regeringen har ofta lagt sig i fackliga angelägenheter och drivit fram eller förvärrat interna konflikter inom fackföreningsrörelsen. Höga politiker har lyckats får sina favoriter invalda i styrelsen för General Confederation of Labour (CGTL), vilket orsakat splittring när organisationen protesterar mot regeringens politik.
Migrantarbetare
Liksom i så många andra länder i Mellanöstern är andelen migrantarbetare hög. Många arbetar under förhållanden som gränsar till slaveri.
Palestinier nekas många rättigheter
Det finns omkring 400 000 palestinska flyktingar i Libanon, och de motsvarar 11 procent av befolkningen. De får inte bilda fackliga organisationer eftersom det i så fall måste finnas ett ömsesidigt avtal med deras hemland. Palestinier i Libanon anses vara statslösa. De utestängs också från många yrken som förbehålls libanesiska medborgare även om nyligen skett en del förbättringar och en del yrken har öppnats för dem.
Upp