Brunei

Skriv ut


FOLKMÄNGD: 374 000 / HUVUDSTAD: Bandar Seri Begawan / GRUNDLÄGGANDE ILO-KONVENTIONER SOM RATIFICERATS: --

Det förekom nästan ingen facklig verksamhet i Brunei och lagstiftning om kollektiva förhandlingar och strejker saknas. Utländska medborgare är undantagna från de flesta arbetsmarknadslagar. I slutet av året blev Brunei medlem av ILO.

LAGSTIFTNINGEN

Begränsade rättigheter, inga föreskrifter om kollektiva förhandlingar, migrantarbetare omfattas inte
1961 års lag om fackliga organisationer tillåter att de bildas och de måste vara registrerade hos regeringen. Lagen förbjuder arbetsgivarna att diskriminera anställda som bedriver facklig verksamhet och fackliga organisationer får bilda federationer. Lagen förbjuder emellertid såväl fackföreningar som federationer att ansluta sig till internationella fackliga organ såvida de inte fått skriftligt förhandstillstånd från Inrikes- och arbetsmarknadsministeriet.

Statstjänstemän får bilda och gå med i fackföreningar, med undantag för dem som arbetar inom armén, polisen och fångvården. Ingen har emellertid gjort det.

Det saknas lagstiftning till stöd för kollektiva förhandlingar. Anställningsavtal måste tecknas mellan arbetsgivaren och varje anställd och legal facklig verksamhet får inte bryta mot dessa enskilda anställningskontrakt. 
 
Lagstiftningen erkänner inte uttryckligen strejkrätten 
Majoriteten av arbetsmarknadslagarna gäller bara medborgare i Brunei. Det betyder att yrkesutbildade och okvalificerade migrantarbetare ställs utanför trots att de utgör 30-40 procent av arbetskraften. 

Det finns en frizon i Muara och arbetsmarknadslagstiftningen gäller också i den. 

RÄTTIGHETERNA I PRAKTIKEN  

Upphävande av demokratiska rättigheter hindrar facklig verksamhet
Författningens föreskrifter om grundläggande rättigheter som yttrandefrihet, föreningsfrihet, press- och mötesfrihet är fortfarande upphävda enligt undantagstillståndet som infördes år 1962 och som regeringen förnyar vartannat år. Regeringen använder lagen om inre säkerhet (Internal Security Act, ISA) för att hålla oppositionella fängslade i upp till två år, utan anklagelser eller advokat. Sultanen utser alla ministrar. Också domare utses av sultanen och verkar på obestämd tid. Föreningsrätten för statstjänstemän och medlemmar av säkerhetstjänsterna är kraftigt begränsad av att de förbjuds gå med i någon form av politiska partier.

Det finns bara tre registrerade fackliga organisationer, samtliga inom oljeindustrin, och de företräder sammanlagt 1 500 anställda. Två av dem, som företräder kontorsanställda, uppges vara inaktiva och den återstående, som organiserar kroppsarbetare på oljefälten, har begränsad verksamhet. Organisationerna har föga självständighet från myndigheterna. Följden är att det knappast förekom någon facklig verksamhet under året. 

Migrantarbetare
Det finns över 100 000 migrantarbetare och av dem arbetar 10 000 i beklädnadsindustri. Ingen av dem är organiserad. Många har klagat över dåliga arbetsförhållanden och på att anställningsvillkoren inte respekteras. Invandrade kvinnor i hushållsarbete har klagat över misshandel, långa arbetstider och på att lönerna inte betalas ut.  

Vissa migrantarbetare uppges ha genomfört strejker i protest, vilket är olagligt enligt arbetsmarknadslagen. I september 2005 genomförde 300 migrantarbetare på en beklädnadsfabrik en offentlig protest mot att de inte fått betalt på sex månader. Även om protesten inte tilläts fortsätta, samarbetade regeringstjänstemän enligt uppgift med utländsk ambassadpersonal för att hitta alternativ sysselsättning för arbetarna medan företagets representanter åtalades. Bland de senare fanns en tidigare minister.

Upp

Läs mer om Brunei på LO-TCO Biståndsnämnds hemsida