
Här kan du även ladda ner rapporten per kontinent och land. ![]()

Ladda ner rapporten på engelska, spanska, franska och tyska på
IFS webbsida ![]()

De typiska offren för fackliga kränkningar i regionen är unga kvinnliga textilarbetare i frizonerna. Fackliga organisationer är förbjudna i frizoner i Pakistan och i den indiska delstaten Delhi. I Bangladesh fick det stegvisa införandet av (begränsade) fackliga rättigheter i frizonerna en dålig start när arbetsgivarna hela tiden trakasserade, suspenderade och sparkade ledare för Workers’ Representation and Welfare Committees. Allvarliga händelser rapporterades också från frizonen Cavite i Filippinerna.
I Asien förekom fler massavskedanden och gripanden som svar på kollektiva åtgärder än i någon annan del av världen. Enligt en försiktig uppskattning blev minst 4 800 arbetare avskedade under året för sina fackliga aktiviteters skull och över 2 800 greps. I Indien greps 300 arbetare under en strejk med anledning av obetalda löner i en frizon och 1 300 greps när de protesterade mot att fackliga ledare avskedats. I Sri Lanka sparkades 1 600 arbetare när de gick i strejk under en lönekonflikt.
Det överdrivet omfattande bruket av våld från polisens sida var en gemensam nämnare i förra årets översikt och är det även detta år. Polisattacker mot arbetare skedde nästan varje månad i Kambodja och minst 30 arbetare sårades i en rad övergrepp. I Malaysia förekom flera våldsamma polisanfall mot fackligt ledda möten. Batonger, hundar och vattenkanoner användes för att skingra en MTUC-protest i mars. I maj blev en annan protest känd som ”Blodiga sönda’n” på grund av de allvarliga skador de protesterande fick. I Bangladesh greps två kvinnliga fackliga organisatörer och en kollega till dem med anledning av en strejk på en klädfabrik i en frizon. När de ställdes inför domstol visade de tecken på att ha utsatts för tortyr.
Strejkande och protesterande arbetare misshandlades också av ligister som företagsledningar hyrt in. I Indonesien blev en facklig ledare på en möbelfabrik misshandlad av råskinn efter en proteststrejk och demonstration. I Kambodja blev tre fackliga ledare på en klädfabrik överfallna och misshandlade av ligister vid skilda tillfällen och en viceordförande för facket på en annan fabrik fick ett skott i benet när han var på hemväg. Hans generalsekreterare misshandlades svårt med ett järnrör.
Bangladesh var ett av de fyra länder i regionen där arbetare miste livet när de försökte hävda sina fackliga rättigheter. I en händelse på en klädfabrik i en frizon öppnade polisen eld mot strejkande. En arbetare dödades och andra sårades. I Indien dödades en lantarbetare när polisen överföll demonstranter och skadade 70 personer. Två dödsfall rapporterades från Nepal där fackliga organisationer blev måltavlor för säkerhetsstyrkornas hårdhänta förtryck. Organisationerna deltog aktivt i kampen för demokrati. Under demonstrationerna i april sårade polisen många fackföreningsmedlemmar och två aktivister från transportarbetarfacket sköts till döds.
Det är ändå Filippinerna som framstår som det våldsammaste landet i regionen. I ett försök att kväsa allmänna protester mot presidentens styre inordnades fackliga ledare i kategorin ”statens fiender”. Minst 33 fackligt aktiva dödades i en våg av utomrättsligt våld. Bevis tyder på att polisen och de väpnade styrkorna eller deras miliser var de främst ansvariga för attackerna.
Misstankar om en officiell mörkläggning i Kambodja förstärktes när det dök upp ytterligare bevis för att de som fängslats för mordet på den fackliga ledaren Chea Vichea bara var syndabockar medan de verkliga förövarna fortfarande befann sig på fri fot.
Inga större förändringar skedde i Kina där lagen inte tillåter några fristående fackliga aktiviteter. Över 100 löntagare greps och häktades för sin inblandning i kollektiva protestaktioner, medan den officiella ”fackföreningen” inget gjorde för att skydda dem. Arbetare skadades också i många incidenter, inklusive en i juli när mängder av människor misshandlades av kravallpolis som satts in för att kontrollera en protest på en leksaksfabrik.
Det hårda förtrycket fortsatte i Burma. Fem aktivister greps och dömdes till långa fängelsestraff för att de lämnat information till den förbjudna fristående fackliga federationen FTUB. En kvinnlig aktivist från Karen Health Workers’ Union dömdes till fyra års fängelse med straffarbete för ”kontakter med illegala organisationer”.
Sist, men inte minst, drabbades 107 byggnadsarbetare i Australien av enskilda åtal och höga böter för att de deltagit i en konflikt som redan gjorts upp. Ytterligare strafföreskrifter infördes när Workplace Relations Amendment Act trädde i kraft i mars. Lagändringen innebar att rätten till kollektiva förhandlingar och strejkrätten begränsades ytterligare.
Upp