Kambodja
Kambodjas fackföreningsrörelse slogs sönder av krig och Pol Pots folkmord. Nu växer de fackliga organisationerna igen, främst beroende på en expanderande textilindustri. Samtidigt är repressionen mot fackligt arbetet omfattande med återkommande kränkningar av rätten att organisera sig och trakasserier av fackliga företrädare.
Kambodjas fackföreningsrörelse är uppdelad i flera grenar. Cambodian Federation of Trade Unions (CFTU) är den mer regeringsvänliga strömningen. CFTU har 12 anslutna förbund och omkring 200 000 enskilda medlemmar. Det fackliga centret Free Trade Union of Workers of the Kingdom of Cambodia (FTUKW) har även det sin bas bland textilarbetare. Ledaren för FTUKW, Chea Mony, tvingades under en tid att leva i landsflykt i Irland och Frankrike på grund av staten hotade att fälla honom i domstol för att ha skadat landets ekonomi. Först när premiärministern Hun Sen deklarerade att det inte skulle bli något åtal återvände han till landet. Två nybildade organisationer är Independent Free Democratic Union of Cambodian Factory Workers (FDUCFW) respektive Cambodian Labour Organisation (CLO). Ingen av de fackliga organisationerna tillhör Internationella fackliga samorganisationen (IFS).
Kambodja är ett land som mer än något annat är förknippat med terror mot den egna befolkningen. 1975 tog de röda khmererna makten under ledning av Pol Pot. Under hans styre dog närmare två miljoner personer genom avrättningar, sjukdomar och hunger. Spåren av folkmordet är tydligt i landet, bland annat i form av ett stort kvinnoöverskott.
I dag är Kambodja en parlamentarisk demokrati, men med hårda inrikespolitiska motsättningar. Det politiska valet 2006 blev en framgång för vänstern inom KPK (Kambodjas folkparti). En effekt blev att premiärminister Hun Sen kunde behålla sin position. En annan viktig makthavare är Norodom Sihamoni, kung i den kambodjanska monarkin och som 2004 efterträdde sin far Norodom Sihanouk. Sedan slutet av 1990-talet råder fred i landet, vilket skapat möjligheter för politisk stabilisering och viss ekonomisk utveckling. Den nedslitna huvudstaden Phnom Penh har rustats upp och många hus har vitmålats. Sedan 1998 är Kambodja också medlem av den asiatiska handelsorganisationen ASEAN. Framförallt är relationerna med Kina godta, medan den relationen med Vietnam är spänd. Fortfarande finns olösta gränstvister mellan Kambodja och Vietnam.
Kambodja är ett av östra Asiens fattigaste länder. Jordbruket står för nära hälften av BNP. En utbredd korruption har hämmat den industriella utvecklingen. Under senare år har emellertid textilindustrin vuxit rekordsnabbt. Främst är det textilföretag från Kina, Taiwan, Hong Kong, Malaysia och Singapore som investerat i landet. För närvarande finns 170 textilfabriker med 100 000 anställda i området runt huvudstaden Phnom Penh. Efter att det så kallade multifiberavtalet upphörde vid årsskiftet 2004/2005, vilket betydde att de tidigare klädkvoterna försvann, fruktade många att den kambodjanska textilindustrin skulle bli utkonkurrerad av industrier från Indien och Kina. Denna rädsla har dock visat sig vara överdriven. Hittills har nedgången inom den kambodjanska textilindustrin varit obetydlig.
Däremot är villkoren för de anställda på textilföretagen ofta dåliga. Fackliga rapporter redovisar fall av misshandel, extremt långa arbetstider, påtvingad övertid, uteblivna löneutbetalningar med mera. FN-organet ILO (International Labour Organisation) har dock skärpt övervakningen av industrierna, vilket resulterat i tydliga förbättringar. Expansionen av textilindustrin har skapat en ny potential för den fackliga rörelsen. Flera stora strejker har organiserats på textilföretagen.
Mats Wingborg, uppdaterat 2010
För mer information kontakta ansvarig regionansvarig:
monica.hallberg@lotcobistand.org
Projekt i Kambodja
Mer info
Statsskick: konstitutionell monarki, flerpartival.
Yta: 181 000 kvadratkilometer.
Huvudstad: Phnom Penh.
Invånare: 14,5 miljoner.
Språk: 95 procent talar khmer.
Religion: 95 procent av befolkningen är buddister.
BNP/invånare: 1900 dollar.
HDI: 0.593, rankat 137 av världens stater (www.undp.org).
Grundläggande ILO-konventioner som ratificerats: 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182.
Fackliga centralorganisationer: . Cambodian Confederation of Trade Unions (CCTU) och Confederation of Free and Democratic Trade Unions of Cambodia (CFDTUC). Den välkända organisationen Free Trade Union of Workers of the Kingdom of Cambodia (FTUKW) ingår i CFDTUC.
Fackliga hemsidor: www.ftuwkc.org.








