Nu har EU-domstolen bestämt sig. Det är helt okej att ställa etiska krav i offentlig upphandling – så länge man inte kräver en specifik märkning. - Äntligen har vi en tydlig rättspraxis! Det här öppnar jättestora möjligheter i kommunerna.
Det säger Linda Ålrud, som är ansvarig för upphandlingsfrågorna på Fairtrade, en organisation som jobbar med att kontrollera arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i arbetslivet hos leverantörer.
Tvisten började när provinsen Gröningen i Nederländerna ville ställa krav på Fairtrade-märkning vid sidan av pris- och kvalitetskrav i sin upphandling. Det överklagades och nu har EU-domstolen sagt sitt i en vägledande dom.
Domen är klar och tydlig, menar Linda Ålrud. Den säger att upphandlande myndigheter kan ställa upp kriterier av miljömässig eller social karaktär, som till exempel rättvis handel. Förbjudet är krav på en specifik produktmärkning.
Men det är inget problem, menar Linda Ålrud.
- Det är ju kriterierna som är det viktiga och Fair Trade har de starkaste kriterierna. Att det skulle var dyrare med Rättvisemärkt stämmer inte, menar hon.
- Det går att vara kostnadseffektiv utan att mänskliga rättigheter åsidosätts och kommunerna upplever inte priset som ett hinder.
Däremot har de varit oroliga för att hamna i rättsprocesser som kan bli väldigt dyra. Men nu ger domen klara spelregler och mer råg i ryggen till dem som jobbar med upphandling.
Det är över 50 svenska kommuner som är Fair Trade Citydiplomerade. Malmö var först och har kommit långt. För några veckor sedan blev Fagersta den senaste och femtionde svenska kommunen som genom sin upphandling vill stödja mänskliga rättigheter i arbetslivet.
