Facket i världen — Den politiska, sociala och fackliga situationen i 138 länder

Elfenbenskusten

Landets starke man i över 30 år var president Houphouët-Boigny. Efter några år av formell demokrati bröt inbördeskrig ut 2002. Landet har ett välutvecklat jordbruk men p g a kriget är ekonomin i kris. Fackföreningsrörelsen är splittrad och följer delvis partilinjer.

Félix Houphouët-Boigny grundade det första afrikanska partiet på 1940-talet och valdes till president när landet blev självständigt 1960. I oktober 1990 vann han de första flerpartivalen i landets historia och inledde därmed sin sjunde femårsperiod som president men avled 1993. I december 1999 grep militären makten i en kupp. En ny konstitution skulle utarbetas och nya presidentval hållas så snart som möjligt. I presidentvalen år 2000 segrade till slut Laurent Gbagbo i hårt kritiserade val.

År 2002 startade en grupp militärer en revolt som sedan spred sig. Rebellerna har hållit de norra delarna av landet och hela 00-talet var präglats av strider mellan armén och rebellerna med tusentals dödade och massflykt som resultat. De längeuppskjutna presidentvalen hölls i oktober 2010 efter starka internationella påtryckningar. I presidentvalets 2:a omgång den 21 november mellan Alassane Outtara (som fått starkt stöd i norra delen av landet) och president Gbagbo segrade Outtara med 54,5 % av rösterna. Gbagbo vägrade acceptera resultatet och inte förrän i april 2011 gav han upp när FN och Frankrike bombat militär mål nära presidentpalatset. Läget har därefter stabiliserats, men rapporter om våldsdåd fortsätter och efter krav från FN har en oberoende kommission för att utreda våldsbrotten tillsatts. I december 2011 hölls parlamentsval där Outtaras parti RDR segrade. Valet bojkottades av Gbagbos parti FPI.

Elfenbenskusten är ett utpräglat jordbruksland och en stor exportör av kaffe, kakao och palmolja. Under 1960- och 70 talet utvecklades ekonomin positivt. Tillväxten var dock mycket ojämnt fördelad med stora regionala skillnader och väldiga klassklyftor. Politiskt kaos har nu orsakat stora problem i ekonomin.

Union Générale des Travailleurs de Côte d'Ivoire (UGTCI) med 208 129 medlemmar (nov 2006) var länge den enda tillåtna centralorganisationen och stod regeringen nära. I samband med att fler partier bildades splittrades också fackföreningsrörelsen. De konkurrerande centralorganisationerna har ofta ett nära samarbete med den politiska oppositionen.

Confederation des Syndicats libres de Côte d’Ivoire, DIGNITE bildades 1990 i protest mot UGTCI:s nära koppling till regimen och hade i nov 2006 ca 100 000 medlemmar. Den tredje fackliga centralorganisationen är FESA CI, som omfattar 15 medlemsförbund. Flera fackförbund är inte anslutna till någon centralorganisation. Hela fackföreningsrörelsen är i finansiell kris, p.g.a. svårigheter att få in medlemsavgifterna. Trots det har främst UGTCI lyckats hålla en viss aktivitet under kriget, bland annat i en avdelning för facklig utbildning. UGTCI och DiIGNITE är båda anslutna till Internationella Fackliga Samorganisationen, IFS.

Barnarbete är mycket vanligt och Elfenbenskusten utpekas av UNICEF som ett av de länder som importerar barn som arbetskraft. 2003 ratificerade Elfenbenskusten de två ILO-konventionerna om barnarbete. Nya lagar förbjuder diskriminering av fackligt anslutna men kränkningar av de fackliga fri- och rättigheterna är vanligt förekommande. Strejker förekommer dock och 2011 strejkade bl.a. renhållningsarbetande kvinnor i Abidjan för bättre villkor.

I april 2011 arresterades generalsekreteraren för Dignité Basile Mahan Gahé och bortfördes av säkerhetsstyrkorna. Afrikanska Journalistfederationen har krävt att förföljelser mot journalister som tidigare stödde Gbagbo måste upphöra. UNI har ett av sina tre kontor för Afrika i Abidjan.

Uppdaterad i februari 2012
Kjell Kampe

För mer information, kontakta ansvarig regionansvarig:
info@lotcobistand.org

Upp

Projekt i Elfenbenskusten

  • 10038 - Organising Project in French Speaking West Africa
  • 10082 - Building viable journalists unions in Sub-Saharan Africa
  • 2060 - Panafrican Study Circle Project
  • 50013 - Organising through Education - South Eastern Africa
  • 10077 - African regional project to promote women's participation in their unions

Mer info

Statsskick: Republik
Yta: 322 km²
Huvudstad: Abidjan (eko), 2,5 milj. invånare, Yamoussoukro (off), 243 000 invånare
Invånare: 21,6 miljoner
Språk: franska officiellt språk
Religion: kristendom (katolicism), islam, traditionella afrikanska religioner
BNP/invånare (PPP): 1 810 US$
Human Development Index:
Rangordning: 170 (2011) Värde: 0,399
Rangordning: 163 (2007) Värde: 0,484
Grundläggande ILO-konventioner som ratificerats: 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138, 182 (samtliga)
Fackliga centralorganisationer: Union Générale des Travailleurs de Côte d'Ivoire (UGTCI), Confederation des Syndicats libres de Côte d’Ivoire (DIGNITE), FESA CI.

Huvudsakliga källor:
FN-systemets hemsidor
IFS hemsida
www.labourstart.org/africa
www.landguiden.se
Organisationernas egna information

Mer om Elfenbenskusten

I rapporten om kränkningar av fackliga rättigheter