Facket i världen — Den politiska, sociala och fackliga situationen i 135 länder

Ekvatorialguinea

Ekvatorialguinea är det enda spanskspråkiga landet i Afrika. Landet har lidit under hårt förtryck sedan självständigheten från Spanien 1968. Oljefyndigheter har gjort att landets BNP ökat kraftigt. Grundläggande fackliga rättigheter saknas. Barnarbete är vanligt och slavarbete förekommer.

Trots att landet från början är en spansk koloni har samarbetet med Frankrike utvecklats alltmer. 1985 anslöt sig Ekvatorialguinea till CFA-valutan som är knuten till den franska francen. Frankrike är i dag det största givarlandet. Liksom i andra afrikanska länder ställer nu givarorganisationer krav på att demokrati skall införas. Flera hjälpprogram har avbrutits på grund av korruption inom regeringen och administrationen.

2008 hölls lokalval och samtidigt med de valen hölls oplanerat – för att spara pengar - parlamentsval som skulle hållits 2009. I presidentvalet i november 2009 som bojkottades av samtliga fem oppositionspartier fick Obiang Nguema, som innehaft presidentposten sedan 1979 i stort sett samtliga röster.

De senaste åren har oljefyndigheter börjat exploateras och lett till en snabb ökning av landets BNP. Landets basnäring är jordbruket och kakao stod tidigare för landets exportinkomster, men den brutala regimens misshushållning med jordbruket har minskat möjligheten att få till stånd en tillväxt inom jordbrukssektorn.

En facklig organisation styrd av Arbetsmarknadsdepartementet har rapporterats men någon facklig verksamhet har aldrig noterats i landet. Två förbund, Union Sindical de Trabajadores de Guinea Ecuatorial (UST) och Sindicato Independiente de Servicios (SIS), har båda nekats registrering. 1998 rapporterades att ett lärarförbund bildats, men om någon verksamhet bedrivs är okänt. Rätten att organisera sig fackligt fungerar inte i praktiken.

Människorättsorganisationer har kunnat konstatera att tvångsarbete och slaveri förekommer i gruvor och på kakaoplantager. Drygt 20 000 flyktingar från Ekvatorialguinea lever i Gabon. Av dessa finns många som är fackligt aktiva i Gabon. Denna grupp kan vara ett embryo till en facklig organisation i Ekvatorialguinea den dag detta blir möjligt. Den politiska opposition som nu är tillåten i landet, efter påtryckningar utifrån, har också ett program för facklig aktivitet.

2008 deltog kinesiska migrantarbetare i en strejk orsakad av att man inte fått lön på fyra månader och två dödades då strejken slogs ner av militär. Kina reagerade med att skylla problemen på de kinesiska arbetarna som inte lydde lagen i landet och 300 arbetare skickades tillbaka till Kina.

I januari 2012 hålls de afrikanska mästerskapen i fotboll i Gabon och Ekvatorialguinea.

Uppdaterad januari 2012
Kjell Kampe

För mer information, kontakta:
info@lotcobistand.org

Upp

Mer info

Statsskick: Republik
Yta: 28 051 km²
Huvudstad: Malabo 179 000 invånare
Invånare: 693 000
Språk: spanska och franska officiella språk
Religion: kristendom (katolicism), traditionella afrikanska religioner
BNP/invånare (PPP): 23 750 US$
Human Development Index:
Rangordning: 136 (2011), Värde: 0,537
Rangordning: 118 (2005)
Grundläggande ILO-konventioner som ratificerats: 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138, 182 (samtliga)
Fackliga centralorganisationer: uppgift saknas

Huvudsakliga källor:

FN-systemets hemsidor
IFS hemsida
www.labourstart.org/africa
www.landguiden.se
Organisationernas egna information

Mer om Ekvatorialguinea

I rapporten om kränkningar av fackliga rättigheter