 |
|
 |
Mali
Mali som blev självständigt från Frankrike 1960 består till två tredjedelar av öken. Efter tjugo års militärdiktatur hölls fria val 1992. Den fackliga centralorganisationen har varit en viktig faktor för en demokratisk utveckling. Situationen för den fackliga rörelsen är förhållandevis bra.
Den första presidenten, Modibo Keita, försökte med stöd av Sovjet, Kuba och Kina skapa en socialistisk stat. Efter en militärkupp 1968 utvecklades landet till en militärdiktatur. 1990 ökade protesterna och ledde till att en demokratiseringsprocessen kom igång. Den avbröts vid flera tillfällen på grund av inrikespolitiska konflikter, bl a de återkommande krigen med nomadfolket tuaregerna i norra Mali.
1992 kunde till sist en demokratiskt vald regering tillträda. Då hade också ett fredsavtal just slutits med tuaregerna. I augusti 2007 blossade det tuaregiska upproret åter upp, men en vapenvila slöts efter någon månad.
I presidentvalet 2002 vann oppositionens kandidat, den förre generalen Amadou Toumany Touré. Han återvaldes i april 2007 med 71% av rösterna. Tourés valallians vann också parlamentsvalen i augusti 2007.
Mali består till två tredjedelar av öken och är ett av världens absolut fattigaste länder. Längs floderna (Niger och Senegal) produceras bomull och kött som ger exportinkomster. Mali drabbades hårt av torka och gräshoppor 2004-2005 och en hungerkatastrof hotade 2005-2006. Landet är rikt på mineraler, men utvinningen sker i mycket liten skala. Mali har i samarbete med Världsbanken genomfört ekonomiska strukturanpassningsprogram som bedömts som framgångsrika. Man har också lyckats öka andelen barn som går i skola och haft framgångar i uppbyggnaden av hälsocentraler. Världsbanken och IMF beviljade därför Mali avskrivning av sina skulder i en första omgång i mars 2005.
UNTM var fram till 1997 den enda fackliga centralorganisationen. Till följd av konflikter inom ledarskiktet bildades då en konkurrerande centralorganisation, CSTM (Conféderation Syndicale des Travailleurs du Mali). CSTM finns representerade till stor del inom den privata arbetsmarknaden.
UNTM har spelat och spelar en avgörande roll för landets demokratisering och utveckling. Organisationen deltar i en rad organ som har till uppgift att utforma nya förslag till arbetsmarknadslagstiftning och socialpolitik. CSTM å sin sida har snabbt vunnit i styrka och har lyckats sluta samarbetsavtal med flera av de fristående fackbunden, bl.a. det stora lärarförbundet. Båda organisationerna är anslutna till ITUC och OATUU, UNTM med 130 000 medlemmar i 14 förbund och CSTM med 15 010 medlemmar i 15 förbund.
Förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare förekommer huvudsakligen direkt på arbetsplatserna. Enligt en rapport från ITUC 2004 har kvinnorna 30% lägre lön i den offentliga sektorn och endast 12% av kvinnorna kan läsa och skriva. Strejker förekommer relativt ofta. Facket har också protesterat mot privatiseringen av bl a järnvägar. Strejkande järnvägsarbetare avskedats vid privatiseringen, men på regeringens begäran återfick de arbetet i december 2006. Barnarbete är mycket vanligt förekommande och även "export" av barn som arbetskraft.
World Social Forum hölls i Bamako i januari 2006. Malis president 1992 - 2002 Alpha Oumar Konare är ordförande i Afrikanska unionen 2007.
Uppdaterat januari 2008
Kjell Kampe
För mer information, kontakta regionansvarig:
solveig.wickman@lotcobistand.org
|
 |

 |
|
Statsskick: Republik, enhetsstat
Yta: 1 240192 km²
Huvudstad: Bamako, 1,7 milj. invånare
Invånare: 13,9 miljoner
Språk: Franska officiellt språk
Religion: ca 75% Islam (sunni), traditionella afrikanska religioner
BNP/invånare: 471 US$
Human Development Index:
Rangordning 2005: 173, Värde: 0,380
Rangordning 2003: 174, Värde: 0,326
Grundläggande ILO-konventioner som ratificerats: 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138, 182 (samtliga)
Fackliga centralorganisationer: Union Nationale des Travailleurs du Mali (UNTM)
Conféderation Syndicale des Travailleurs du Mali (CSTM)
|
|