LO-TCO Biståndsnämnd

Mongoliet har tvingats till en drastiskt förändrad politik efter Sovjetunionens sammanbrott, bland annat har ett parlamentariskt styrelseskick införts. De fackliga friheterna har ökat.

Med sovjetisk hjälp kom en revolutionär regeringen till makten 1921. Tre år senare utropades den Mongoliska Folkrepubliken, den andra kommunistiska staten i världen. Efter Sovjetunionens fall har Mongoliet transformerats. Enligt den nya konstitutionen, som trädde i kraft 1992, ska landet eftersträva blandekonomi. Den mongoliska regeringen har undertecknat ett nytt vänskapsavtal med Ryssland, villkoret var dock att Ryssland drog tillbaka sina trupper från Mongoliet.

Vid det senaste valet 2005 segrade för andra valet i följd MPRP, Mongolian Peoples Revolutionary Party, det vill säga det reformerade kommunistpartiet. Det innebar att premiärminister Nambaryn Enkhabayar fick förnyat förtroende. Det ledande oppositionspartiet utgörs av Demokratiska Partiet (DP). Av internationella observatörer betraktas den politiska demokratin i Mongoliet som ett föredöme.

Mongoliets yta är mer än tre gånger Sveriges och med sina 2,4 miljoner invånare är Mongoliet världens mest glesbefolkade land. Ekonomin domineras av herdekulturen, med hjordar av får, getter, kor, kameler och hästar. Industrin och gruvnäringen växer med sysselsätter fortfarande få personer. Ett stort problem är den stigande arbetslösheten.

De flesta fackliga organisationerna i Mongoliet är medlemmar i CMTU, Confederation of Mongolian Trade Unions, en federation som skapades av MPRP, tidigare det enda tillåtna partiet. Under 1990 skedde dock en snabb förändring av CMTU, vilket bland annat innefattade en brytning med MPRP. Den interna fackliga friheten har ökat, det är numera möjligt för fackliga förbund och fackföreningar att lämna CMTU. En annan förändring är att det är fritt fram att bilda nya fackliga organisationer, utan särskilt godkännande av de statliga myndigheterna.

Under de senaste tio åren har flera nya oberoende fackliga organisationer bildats. Först ut på plan var CFTU, Confederation of Free Trade Unions. De nya oberoende organisationerna har emellertid ännu inte lyckats utmana CMTU:s dominans. Under senare år har CMTU bland annat arrangerat flera demonstrationer mot försämringar av anställningstryggheten och det sociala skyddsnätet.

CMTU redovisar för närvarande att organisationen har omkring 450 000 medlemmar.

CMTU tillhörde tidigare den kommunistiska fackliga ”Världsfederationen”, men är numera medlem av Internationella fackliga samorganisationen.

Uppdaterad februari 2008
Mats Wingborg

För mer information kontakta regionansvarig monica.hallberg@lotcobistand.org