 |
|
 |
Egypten
Formellt har Egypten ett flerpartisystem, men makten är koncentrerad till presidenten. Ekonomin genomgår en omstrukturering och privatisering. De fackliga rättigheterna är starkt kringskurna och den enda fackliga centralorganisationen, Egyptian Trade Union Federation (ETUF) är knuten till regimen.
Hosni Mubarak tog över som president efter mordet på Anwar Sadat 1981. Makten är starkt koncentrerad till presidenten, oppositionen är svag och parlamentet osjälvständigt. Det styrande Nationaldemokratiska partiet, NDP, innehar efter valet 2005 en stark majoritet av platserna i parlamentet.
Samtidigt är Egypten mer liberalt än andra arabländer och oppositionspartierna kan verka relativt fritt. Den viktigaste oppositionsgruppen, det Muslimska brödraskapet, tillåts emellertid inte att ställa upp i de allmänna valen. Förtrycket och de repressiva åtgärderna från regimen har hårdnat under 2007, bl a har flera aktioner mot oppositionella massmedier genomförts.
Brödraskapets engagemang för den fattiga befolkningen har tvingat regeringen att föra en radikalare välfärdspolitik. Regeringen har bl a satsat stora summor på att dra in vatten och elektricitet till bostäder i slumområden. Vissa eftergifter för islamisternas värderingar har också gjorts.
Efter Mubaraks makttillträde har ekonomin successivt omstrukturerats. En övergång till en mer renodlad marknadsekonomi håller på att ske. Privatiseringen har inneburit att arbetslösheten ökat drastiskt. Växelkursen släpptes fri 2003. Det ledde till att det egyptiska pundet minskade i värde vilket i sin tur innebar ökade priser på veteimporten och priset på bröd.
Enligt lag får det bara finnas en facklig organisation på varje arbetsplats och en centralorganisation. Egyptian Trade Union Federation (ETUF), grundades 1960. ETUF har 23 förbund och drygt tre miljoner medlemmar vilket gör organisationen till den största i Afrika tillsammans med de nigerianska och sydafrikanska centralorganisationerna.
Av den "organiserbara" arbetskraften, det vill säga undantaget anställda inom småföretag, lantbrukare och migrantarbetare, är närmare hälften av alla anställda fackligt organiserade. Inom ETUF finns ca 300 lokala centra som står för samordning och utbildning.
Samarbetet med staten har varit mycket intimt och fram till 1986 var det brukligt att centralorganisationens generalsekreterare blev arbetsmarknadsminister.
ETUF har en välorganiserad utbildningsverksamhet. ETUF utbildar inte bara egna medlemmar, utan fackliga företrädare från hela arabvärlden. ETUF driver därtill ett eget universitet.
De senaste åren har de muslimska fundamentalisterna stärkt sin position inom organisationen och intagit flera ledande poster. Mot dessa står strömningar som önskar en mer sekulariserad fackföreningsrörelse, utan religiösa utgångspunkter. ETUF är anslutet till OATUU, men inte till ITUC. Däremot tillhör flera av medlemsförbunden de yrkesinternationaler som är kopplade till ITUC.
Trots att strejker är förbjudna i lag förekommer strejker, framför allt i samband med privatisering av statliga företag. Antalet strejker har ökat de senaste åren. I december 2007 strejkade bl a vissa kommunalt anställda tjänstemän (skatteindrivare) och genomdrev kravet att bli anställda av finansministeriet vilket medförde 30-procentiga löneökningar.
Uppdaterad januari 2008
Kjell Kampe
För mer information, kontakta regionansvarig:
solveig.wickman@lotcobistand.org
|
 |

 |
|
Statsskick: Republik, enhetsstat
Yta: 1 002 000 km²
Huvudstad: Kairo, 7,9 miljoner invånare
Invånare: 75,4 miljoner
Språk: arabiska
Religion: Islam 90% (sunni), 10% kristna (kopter)
BNP/invånare: 1 432 US$
Human Development Index: Rangordning 2005: 112, Värde: 0,708
Rangordning 2003: 120, Värde: 0,653
Grundläggande ILO-konventioner som ratificerats: 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138, 182 (samtliga)
Fackliga centralorganisationer: Egyptian Trade Union Federation, ETUF
|
|