LO-TCO Biståndsnämnd

Makedonien är ett av de fattigare länderna på Balkan. Jordbruket är den absolut viktigaste näringen. Den största folkrörelsen i landet är en reformerad fortsättning av den gamla fackliga strukturen.

Efter Jugoslaviens upplösning blev Makedonien ett självständigt land. Omedelbart råkade landet i strid med Grekland som ogillade att landet kallades Makedonien, i likhet med en region i norra Grekland. Det nya landets fullständiga namn blev därför "Den tidigare jugoslaviska republiken Makedonien".

Under den jugoslaviska tiden var Makedonien den fattigaste delen av landet och starkt beroende av stöd från Belgrad. Fortfarande är det ett av regionens fattigaste länder. Jordbruket är den dominerande näringen, men det finns också en viss industrisektor. Viktigaste handelspartner är Tyskland.

Makedonien kom på allvar i fokus under 1999 i samband med NATO:s bombningar av Serbien och Kosovo-albanernas flykt från Kosovo. Ledningen i Makedonen fruktade att flyktingströmmen skulle komma till det egna landet, framför allt för att det skulle innebära en ytterligare ekonomisk börda. Fortfarande är det politiska systemet i Makedonien mycket instabilt.

Fackföreningsrörelsen

I Makedonien finns två registrerade fackliga landsorganisationer, CCM, (Federationen av makedoniska fackföreningar) och UNASM (Förbundet för autonoma fackliga organisationer i Makedonien).

CCM är en reformerad fortsättning på den tidigare kommunistiska fackföreningsrörelsen men betecknar sig numera som en autonom organisation med självständighet gentemot politiska partier. CCM har gått tillbaka och medlemsantalet är idag oklart, men organisationen uppger sig vara den största fackliga rörelsen i landet. CCM har en struktur med 15 medlemsförbund.

UNASM är medlem av den fackliga internationalen ITUC (International Trade Union Confederation) och uppger att man har drygt 5 000 medlemmar.

Både CCM och UNASM är registrerade av den makedoniska regeringen och deltar i sociala överläggningar om förslag som berör arbetsmarknaden. CCM har tecknat två kollektivavtal, det senaste för anställda inom den offentliga sektorn.

Under 2002 drog en strejkvåg över Makedonien. En stor del av arbetslivet stod stilla och arbetare krävde att löner skulle betalas ut i enlighet med den fastställda minimilönegränsen.

I östra Makedonien har arbetare i zinkgruvorna hungerstrejkat med krav på att obetalda löner ska betalas ut. Enligt gruvarbetarnas fackliga företrädare betalar den statliga arbetsgivaren normalt ut lönerna först tre månader i efterskott.



Mats Wingborg, mars 2007