I ett land som Burma med delvis utarmade naturtillgångar och med en ekonomi som körts i botten efter decennier av vanstyre är det viktigt att skynda långsamt i den nyfunna demokratin där militären har fortsatt stor makt, menar Lennart Johansson, författare, journalist och tidigare redaktör för SEKO Sjöfolk, under ett lunchmöte arrangerat av LO-TCO Biståndsnämnd.
I 50 år har mänskliga och fackliga rättigheter kränkts systematiskt. Det råder stor okunskap om värdet av facklig organisering kombinerat med en utbredd rädsla.
Exilfack, som Thailandsbaserade Federation of Trade unions of Burma (FTUB), har varit den viktigaste kraften för arbetet med fackliga rättigheter i Burma. Förutom att arbeta för fackliga rättigheter och organisering i Burma lägger man mycket arbete på arbetsvillkoren för de 6-7 miljoner migrantarbetare i Thailand som arbetar med ”Three-D-jobs”, dirty, dangerous and difficult.
Lennart Johnsson, som under en lång tid har besökt Burma och följt fackens utveckling poängterar att kampen för återuppbyggnad och stödet till facklig organisering bör ske småskaligt och medlemsnära. Det tar tid att påverka attityder i ett land där facklig aktivitet varit likställt med terrorism sedan 1962.
Hur utvecklingen kommer att se ut är svårt att säga, men om vi som fackliga organisationer i Sverige vill bidra på ett hållbart sätt bör det ske lokalt och i liten skala, avslutar Lennart Johnsson.
