Den nationella befrielsefronten, FLN, som ledde befrielsekriget mot Frankrike har efter självständigheten 1962 omvandlats till ett politiskt parti och sedan dess haft den politiska makten i landet. 1991 höll Algeriet höll sitt första flerpartival, men den politiska friheten blev kortvarig. 1992 avbröt den algeriska armén parlamentsvalen sedan islamisterna - FIS (Front Islamique du Salut) - såg ut att gå mot en seger. Efter våldsamma sammandrabbningar mellan den algeriska armén och islamisterna infördes undantagstillstånd 1992. Samma år mördades president Boudiaf. Terroraktioner har sedan dess präglat landet. President Bouteflika har arbetat för en nationell försoning och t.ex. försökt tillmötesgå en del av kraven från berberna som utgör ca 20 % av befolkningen och har ett eget språk och kultur. Terroraktionerna som nästan helt upphörde i mitten av 00-talet har dock åter ökat. Våldet har riktat sig särskilt mot liberala intellektuella och fackliga ledare men också mot t.ex. kvinnliga arbetare enbart därför att de arbetar utanför hemmet.

2009 återvaldes president Bouteflika för tredje gången med klar majoritet efter att konstitutionen ändrats så att ytterligare omval blivit möjlligt.

Den arabiska protestvågen våren 2011 har också påverkat Algeriet. Efter fackets och oppositionens kraftiga protester avskaffades undantagstillståndet i slutet av februari. Läget har varit oroligt men inte eskalerat och lett till regelrätta strider mellan regimen och opposition. President Bouteflika har tillsatt en kommitté för att planera demokratiska reformer, men någon tidpunkt när arbetet ska vara klart har inte utlovats.

Olja och naturgas dominerar Algeriets ekonomi. Regeringen försöker stimulera utländska investeringar och har också genomfört en omfattande privatisering av statliga företag. De inre oroligheterna har dock kraftigt skadat ekonomin. De höga oljepriserna har gynnat den ekonomiska utvecklingen.

Den fackliga landsorganisationen Union Générale des Travailleurs Algériens (UGTA) var från början en del av befrielserörelsen. UGTA spelade en avgörande politisk roll när enpartisystemet föll samman 1989. UGTA har deklarerat sitt oberoende från alla politiska partier, men stödde dock omvalet av Bouteflika. UGTA driver också en kampanj mot sexuella trakasserier och en framgångsrik kampanj har ökat andelen kvinnor på arbetsmarknaden. De islamitiska fundamentalisterna, FIS, har skapat en egen facklig avdelning SIT, Syndicat Islamique des Travailleurs, dock utan framgång, men det finns flera oberoende fackförbund, varav det största är Syndicat Nationnal Autonome des Personnels de l'Administration Publique, SNAPAP med 300 000 medlemmar balnd offentliganställda.

Inte oväntat har det länge rått stora brister i de fackliga fri- och rättigheterna och trakasserier mot fackliga aktiviteter är vanliga. SNAPAPs ordförande utsattes t.ex. för ett mordförsök i juli 2011.I januari 2011 utbröt våldsamma demonstrationer där ungdomar protesterade mot stigande priser, arbetslöshet och den omfattande korruptionen i samhället. Omfattande strejker har sedan varit vanliga under hela året; bl.a. strejker vid företaget Arcelor Mittal olje- och gasarbetare, hälsoarbetare, statsanställda. Strekande lärare arresterades i februari 2012.

UGTA som 1 juni 2007 hade 1 532 968 medlemmar är anslutet till Internationella Samorganisationen, IFS, Union Syndicale des Travailleurs Magrebiens Arabe, USTMA och Organisation of African Trade Union Unity, OATUU.

Uppdaterad mars 2012

Kjell Kampe

För mer information, kontakta:
info@lotcobistand.org