Allmänt

Tidigare i historien har Moldavien tillhört Rumänien och Turkiet. Banden till Ryssland och Rumänien är fortfarande starka och det finns såväl en turkisk som en rysk och en ukrainsk minoritet i landet. Både den turkiska gruppen (gagauzer), ryssar och ukrainare krävde oberoende i början av 1990-talet. Hundratals människor dödades i inbördesstriderna mellan moldaviska säkerhetsstyrkor och etniskt grundade rebellgrupper.

Moldavien är ett utpräglat jordbruksland, med en hög andel av arbetskraften inom jordbruket och den informella sektorn. Sedan början av 1990-talet har ekonomin i landet försämrats, vilket lett till nedskärningar av utbildning och hälsovård. De offentliga finanserna är dåliga och halva befolkningen lever i svår fattigdom.

Politiskt domineras Moldavien av det reformerade kommunistpartiet som också vunnit det allmänna valen. Samtidigt har innehållet i politiken i grunden förändrats. Statsskicket har demokratiserats och ekonomin liberaliserats. Det finns ett framväxande civilt samhälle och ett antal oberoende tidningar. Den kommunistdominerade regeringen betonar att man vill utveckla samarbetet med EU och med globala institutioner såsom Världsbanken och Internationella Valutafonden. Moldavien har anslutit sig till NATO:s Partnerskap för Fred, men avser inte att bli medlem av NATO.

Moldavien är starkt beroende av ekonomiskt stöd från omvärlden. Moldavien är också ett av Sidas prioriterade länder. Sida har inlett en rad projekt som stödjer demokratiutveckling, den sociala sektorn och jordbruket. Sida har även öppnat ett kontor i huvudstaden Chisinau.

Fackföreningsrörelsen

Fackföreningsrörelsen har haft svårt att klara omställningen efter självständigheten. Medlemsantalet har sjunkit kraftigt och många förknippar fortfarande fackligt arbete med de gamla sovjetiska fackföreningarna. Den fackliga rörelsen har också splittrats. Den gamla strukturen har reformerats, men utbrytarna vill gå längre och krävde också ett mer aktivt ledarskap.

På det politiska planet har den gamla reformerade rörelsen Confederation of Trade Unions of the Republic of Moldova (CSRM) förlorat visst inflytande till förmån för utbrytarorganisationen Solidariate. Samtidigt är den reformerade fackliga rörelsen CSRM fortfarande den största i landet.

För närvarande är det endast den reformerade fackliga rörelsen, CSRM, som tillhör den fackliga internationalen IFS (Internationella Fackliga Samorganisationen). CSRM redovisar att man har drygt 350 000 medlemmar uppdelade på åtta medlemsförbund.

CSRM har motsatt sig regeringens långtgående liberaliseringspolitik, med bland annat omfattande privatiseringar. Ledningen inom CSRM är vidare starkt oroad över den växande informella sektorn som undergräver det arbetsrättsliga skyddet för många arbetande.

Rätten att bilda och tillhöra en facklig organisation är inskriven i den författning som antogs 2000. Ändå förekommer övergrepp mot fackligt aktiva, särskilt inom utbildningssektorn och inom livsmedelbranschen. Statsapparaten har inte lyckats följa upp att den rådande lagstiftningen tillämpas i praktiken.

Mats Wingborg, uppdaterat 2010